Chilimarmelad

Visserligen bloggar jag mycket om mat men jag hade aldrig trott att mina amatörmässiga manövrar i köket skulle uppmärksammas av någon utanför den närmaste vänkretsen. Döm om min förvåning när jag fick ett mail från www.hittarecept.se i veckan. De hade fått syn på min blogg av någon anledning. Tyckte att recepten var bra och frågade vänligt om jag ville länka min blogg till dem. Självklart vill jag det. Har litet problem med deras widget men supporten är väldigt hjälpsam så de löser det nog på måndag.

Nu kliver förstås mitt samvete in och tycker att jag borde vara litet mera noga med källhänvisningar när jag bloggar recept som jag hittat på andra ställen. Det är sällan jag avviker från min husgudinna Nigella Lawson men det händer. Ofta gör jag egna varianter och får väl vara litet noggrannare med dem också så att måtten blir någotsånär korrekta. Jag brukar göra som mormor och hon hade alla måtten i nyporna. Men… rubriken sade något om chilimarmelad, eller hur?

Vi är mycket förtjusta i starkvaror min man och jag. Chili är mycket starka varor och vi odlar en del i vårt soligaste fönster. Jag har bloggat om det förut. Jag har länge funderat på hur man gör en god chilimarmelad. En kär väninna från Mexico/USA var här i våras och hade med sig en underbart god chili jelly. Jag hade en svag förhoppning om att Extreme Food skulle ha den i sortimentet men tyvärr inte. Så det blev som det brukar – själv är bästa dräng. Hur svårt kan det vara? Jag började med att köpa ett paket gelésocker. Sedan sökte jag i den trevliga Chiliklubben på Facebook, googlade litet och bläddrade i kokböcker. Det verkar som om det skall vara lika mycket socker som frukt. Många recept hade blandat chilin med annan frukt som plommon, körsbär, apelsin med mera. Jag hade redan fem stora blå plommon och de borde gå att skarva med ifall chiliskörden blev mager. Vi hade redan kört det mesta i torken och mortlat till raketpulver men nya frukter mognar på plantorna hela tiden. Glad i hågen gick sekatören och jag ut i sovrummet.

Hej, jag heter habanero och är stark som attan

Jag skördade väl 4-5 habaneros och några cayenne och piri piri som hunnit mogna. När jag kärnat ur dem blev det drygt 100 gram så jag kärnade ur plommonen och fyllde på med dem. Det blev nästan 500 g. Paketet med gelésocker vägde 375 g så jag fyllde på med vanligt strösocker för att få jämvikt. En citron pressade jag också i för syrans skull och för att den röda färgen inte skulle blekna. Chili och plommonbitar körde jag sedan i den lilla food processor som hör till stavmixern och sedan åkte allt ned i en kastrull. Gelésockret fungerade som det skulle. Fruktmassan tjocknade snabbt. Nästa gång tar jag nog litet mera vätska för att få det slätare och inte så klistrigt. Gör så här:

500 g hackat och urkärnat fruktkött, t.ex. 100 g chili och 400 g annan frukt
500 g socker. Ta ett paket gelésocker och fyll på med vanligt
1 citron, pressad

Kör fruktköttet i en food processor, pressa i citronen och häll i en kastrull. Tillsätt sockret och koka upp. Låt koka tills massan tjocknar. Det går fortare än man tror. Läs på gelésockerpaketet. Gör marmeladprovet: Häll en droppe marmelad på en tallrik. Låt svalna. Dra ett streck genom marmeladen. Om den inte flyter ihop igen är den klar. Häll upp på rena burkar och skruva på locket genast. Då blir det vakuum i burken och du får det där klickljudet när du öppnar den sedan. Jag brukar skölja locken med litet rom eller vodka först. Det är ett bra trick jag lärde mig av mamma. Hennes äppelmos höll sig i flera år och hon hade aldrig konserveringsmedel i det.

Recept är en sak men det skall döpas också. Vad sägs om Confiture d’Ysengrin? Nja, franska låter ju bra och Ysengrin är ju vargen i fablernas värld, åtminstone i Frankrike. Litet i snällaste laget kanske. Confiture au Loup Garou, låter det bättre? Ja, litet. Marmeladen är definitivt närmare varulv än varg men måste det vara så franskt och tillkonstrat jämt?

Varulvsmos.