Det brakar löst

Vi var beredda på att det skulle bli både dammigt och högljutt när de började bila bort den gamla väggen som skulle ned. Vi har varit med om det förut när vi renoverade köket i vår gamla lägenhet i Stockholm så jag hade preppat med öronproppar. Per behövde åka till Göteborgskontoret och slapp undan den första dagen. Sedan förskansade han sig i sitt kontor i friggeboden.

Vi klarade oss bra. Katterna också. Freddy höll sig mest ute eller i stugan hos husse men vi oroade oss för hur Bosse skulle reagera. Galant, visade det sig. Han var litet spänd när borrningarna började och hela huset vibrerade men han vande sig snabbt och på eftermiddagen låg han i sin gunga och sov som vanligt. Byggarna har i princip spärrat av köksingången för oss med byggplast så vill jag ned i källaren behöver jag gå runt huset men det är inga problem. Vädret har varit vackert så jag har kunnat jobba i trädgården och inte störts mycket av allt oväsen.

Väggen är nere

När de rev upp golvet fann de urgamla avloppsrör i gjutjärn som befann sig i mycket dåligt skick. Det var en överraskning eftersom de förra ägarna lagt nytt golv på just den delen av rummet. Nåväl, både vi och byggledaren tyckte att nya golv på gamla rör var en dålig idé så de gamla rören åker ut och nya fina skall läggas ned.

Golv rivet och gamla rör borta

Vi fick vackert hålla oss under de timmar det tog att riva bort de gamla rören och lägga ned de nya men det gick bra. De hann precis bli klara innan arbetsdagen var slut och vi fick i uppdrag att använda mycket vatten så att de skulle kunna upptäcka eventuella läckor nästa dag. No problemo. Jag behövde både duscha och diska och vad jag kunde se nu på morgonen var allt torrt och fint.

Nya rör och avloppsgrodor

Nu skall de bara slipa litet till på väggarna och jämna till golvet. Sedan är det fredagskväll. Nästa vecka gjuter de det nya golvet och plattsättningen kan börja. Det blir roligt. Mindre roligt är städprojektet som också kommer att börja för min del men det hör till. Dammet ligger som det finaste Chanelpuder över hela undervåningen. Jag har våttorkat golvet på kvällarna i två dagar för att det inte skall bli drivor av det men det har gått snabbt.

Badrumsrenovering 2023

När vi köpte vårt gamla hus 2015 var det mesta snyggt renoverat. Det som de förra ägarna inte hunnit med pga de var extremt trångbodda och ville över till sitt nya större hus så snabbt som möjligt var det gamla badrummet i källaren. Klassiskt 70-tal med bajsbrun plastmatta och gult porslin. Sprucket badkar och sunkigt i största allmänhet. Maken lagade sprickan i badkaret med Sugru men vi ville ändå inte använda det. Vi hade en snygg duschhörna i badrummet på övervåningen och det fanns en dusch till i friggeboden där en av de förra ägarnas tonåringar hade bott. Det gamla badrummet användes till att torka tvätten i under de årstider jag inte kunde hänga ut den i trädgården.

Vi letade desperat efter hantverkare som skulle kunna renovera badrummet åt oss. Våtrum är viktiga saker och skall inte renoveras av datanördar med tummen mitt i handen. Det tog ett antal år innan vi fick tag på en bra byggfirma men under tiden sparade vi så mycket vi kunde och nu blir renoveringen äntligen av. Så här ser det ut nu. Nästa vecka ryker det.

Det gamla badkaret

Manicken på golvet till vänster om badkaret är en byggtork. Den köpte vi för att slippa använda det gamla elektriska elementet. Torken funkar bra. Jag hänger upp tvätten på dagen och plockar ned den torr och fin nästa morgon.

Vy från andra hållet

Till vänster finns det gamla elementet. Vill inte tänka på hur mycket energi det slukade. Den gamla fläkten uppe på väggen fungerar bara när den vill och det vill den för det mesta inte. När sotaren var här för att kolla upp ventiler, rökgångar mm så ville han knappt peta på den. “Livsfarligt!” Den skall ut förstås och ny placeras på ett bättre ställe.

Rummet utanför

Dörren till vänster leder in till det gamla badrummet. Vi har kollat upp att väggen inte är bärande så den skall slås ut och sedan blir det badrum av hela ytan. Dörren till höger leder in till ett annat före detta tonårsrum som nu används som mangelrum och förråd av kläder och skor som inte längre är i säsong. Den skall bytas ut och ytterligare en dörr, den som skall leda in till det nya badrummet, skall placeras ungefär där kameran är. Rörledningar för vatten och fjärrvärme skall byggas in. Det kommer att bli fint.

Sommaren busringer

Nu börjar den ljuvliga tiden.

Det har varit en undebar vecka med härlig vår och nu, de senaste två dagarna, sommartemperaturer. Nätterna har varit litet kyliga med 3-4 plusgrader men på dagarna har solen snabbt värmt upp till 15-18 grader och växtligheten har formligen exploderat. Aprikosträden har blommat ut och det här året verkar det som om pollinatörerna har hunnit med. Jag hoppas på god skörd till augusti.

I trädgården finns mer jobb än jag egentligen orkar med men jag försöker att göra åtminstone en nyttig sak varannan dag. Det tar  på krafterna och jag har nu så ont i höger höft och ben att Iprénaskarna töms i en oroväckande fart på nätterna. Förmodligen behöver jag en ordentlig utredning för att konstatera om det är ischias i ländryggen, artros i höften eller både och. Värktabletter fick jag en omgång av Min Doktor i höstas men tabletter ställer varken diagnos eller botar roten till det onda. Det jag behöver göra är att ta mig själv i kragen och be om en remiss till magnetröntgen eller åtminstone en riktig undersökning. Jag tvekar för jag är beredd på ett nej pga min ålder. Vi får väl se hur det går. Över till trevligare saker.

Lagerhäggen behövde verkligen beskäras och jag ville också stamma upp den litet för att slippa grenar i ansiktet när jag går runt med gräsklipparen. Undertill vill jag gräva ned hyacinter och andra lökväxter vartefter de blommat ut inomhus. Det växer redan julhyacinter här och var i trädgården och det är så trevligt när de kommer upp på våren.

Lagerhäggens virrvarr av stammar är riktigt vackert

Bärbuskarna är alltid tidiga på våren. Jag beskar dem för ca en månad sedan och nu har de slagit ut. Blomknopparna anas redan. Tyvärr brukar de bli mycket angripna av bladlöss som jag misstänker att svartmyrorna hjälper till att sköta om. Myrorna älskar den söta vätska som lössen avsöndrar och kommer för att mjölka dem som det heter. Förhoppningsvis kommer skörden att räcka till både saft och gelé som nu är på upphällningen i matkällaren.

Nyutslaget svart vinbär

Vitlöken tar sig bra men jag tycker att de inte är så många som de borde vara. Jag satte 88 klyftor i november och det här är väl drygt hälften. Får så något annat på den plats som blivit över. Zucchini är gott och jag har sett att de gillar att växa på höjden så om jag gör en ställning av höga pinnar kan jag binda upp dem. Morötter är en annan idé eller kanske broccoli men då måste jag täcka med fiberduk. Får tänka färdigt nästa vecka då det ändå skall bli busväder.

Vitlök med penséer längs kanten

Våra blommande buskar har börjat slå ut och så fort nästa värmeperiod slår till kommer blomningen igång. Syrenerna ligger i startblocken och de andra; hortensia, doftschersmin, paradisbuske och prakttry kommer snart efter.

Syrenknoppar

Men först av alla är alltid denna.

Med forsythian kommer våren på riktigt

Sju Års Bloggtorka

Skjut inte upp till morgondagen det du kan göra i övermorgon, skämtar en väninna till mig ibland. Jag är bra på det. Att skjuta upp saker alltså. Det är litet som när man tentapluggar. Aldrig är hemmet så välstädat som då. Alla som känner igen sig räcker upp en hand.

Nu har jag således skjutit upp mitt bloggande i sju år. Jag vet egentligen inte varför jag slutade. Jag tycker ju om att skriva. Kanske blev det för pretentiöst och började kännas som något jag borde göra. Ett måste. En börda. Det låter trist, eller hur.

Jag skall försöka ta tag i det igen. Inte för att vara så publik med det, lägga upp på fejan och så, utan mera för min egen skull. Små minnesanteckningar om vad som rör sig i mitt liv och min trädgård i största allmänhet. Om någon hittar hit och läser så välkommen.

Helsingborg i nådens år 2023.

Freddys nya liv

Någon gång i oktober förra året hittade man en katt i ett trapphus i Fredriksdal. Hur den hamnat där vet ingen. Kanske hade den villat bort sig, kanske hade den blivit övergiven och frånflyttad. Hur som helst hamnade den på Tassebo katthem i Helsingborg och det var tur, både för Freddy som katten döptes till, och för oss som var där och tittade efter en ny familjemedlem. Vi ville ha en katt som valde oss och Freddy var snabbt framme och lindade sig runt benen. Vi behövde inte tänka länge utan gjorde en intresseanmälan och den 15e juli när allt var klart med katthemmet flyttade Freddy hem till oss.

Att någon frivilligt skulle överge denna vackra katt övergår vårt förstånd.

Freddy gjorde sig snabbt hemmastadd. Efter första natten i eget rum klargjorde han högt och tydligt att han avskydde att vara instängd. Vi öppnade grinden till hans rum och lät honom utforska. Källaren var snabbt avklarad så även bottenplanet men i trappan till övervåningen träffade han på ett åskmoln. Bosse, vår gamla katt, var inte överförtjust över nytillskottet i familjen. Vi var på det klara med att det skulle fräsas några dagar men eftersom Freddy är en så social och vänlig katt hoppades vi att de skulle kunna samsas så småningom.

Åskmolnet

Det har gått ganska bra. Freddy är kontaktsökande gentemot Bosse och Bosse vet inte hur man beter sig som folk eftersom han har varit ensamkatt hela livet. De har fräst litet och Bosse har gett Freddy några örfilar när han känt sig trängd men inga klor har varit framme och de har inte slagits på allvar. Freddy vill gärna komma och stryka sig mot Bosse men Bosse går undan. Freddy vill gärna ligga på Bosses favoritplatser och Bosse hittar nya platser att ligga på. Det förekommer dock tillfällen då de glömmer allt för ett gemensamt projekt.

Om jag lyfter på mattan så fångar du spindeln, ok?

Det går också bra att äta tillsammans

Bosse älskar att sitta på balkongen med oss på kvällarna och titta på solnedgången och insekter som flyger omkring. Vi brukar slappa med vin och snacks. Med Freddy i huset blev det hela genast mindre avslappat. Nyfikne Freddy är en riktig akrobat och nöjde sig inte med att sitta still och njuta av utsikten. Oh, nej.

Men lilla älskling, det är farligt! Kom in!

NEEEJJ!!!

Det avgjorde saken. Freddy är portad från balkongen på livstid. Okej, man kan näta in och så men det har vi ingen lust att pilla med. Det blev enklare att sätta upp en grind av kompostgaller.

Fan också! 😦

Annars är Freddy inga större problem bortsett från att han älskar att leka med vatten. Bosses kära vattenfontän har vi gett bort för Freddy lekte med den hela tiden och vi har inte lust att torka upp två liter vatten från hallgolvet varje morgon. Det blir vattenskador.

Vadå, JAG har inte gjort något. Hrrmph

Vi har också förstärkt tomtens yttre gränser så gott det går med kompostgaller. En katt kan fortfarande komma in och ut men öppningarna är färre och det är lättare för oss att bevaka de som finns. Dels vill vi hålla Freddy inne på tomten så mycket som möjligt, dels vill vi hindra andra katter från att komma och gå hur som helst. Freddy älskar att vara ute och hänger på låset så fort han fått frukost.

Vi vill uuut!

Åååhh, så skönt!

Freddy älskar sitt nya liv. Han går ut och in som han behagar och verkar helt trygg och avslappnad hos oss. Han är kelen och snäll och kommer för det mesta när man ropar. Han gillar att klättra i det gamla äppelträdet och ligger gärna i skuggan på gräsmattan när det är varmt.

Under den gamla apeln

Rabatter och buskage är också populära. Fjärilarna lever farligt

Freddy var inte ID-märkt när vi adopterade honom så i veckan var vi hos veterinären och ordnade den saken. Han är nu både chippad, tatuerad i ena örat, kloklippt och med hälsodeklaration försedd. När vi kom hem var han helt groggy efter narkosen, stackarn. Husse lade honom ömt i favoritfåtöljen med ett gosedjur att vila huvudet på.

Lille ömklingen ❤

Så nu är det alltså officiellt. Freddy har sitt hem för alltid hos oss och vi lovar att älska och ställa upp för honom så länge han lever.

Men Bosse, raring. Det gäller dig också. Du var här först och matte och husse älskar dig väldigt väldigt mycket.

Alla fotografier i det här inlägget är tagna av min make, Per Edman. Kolla in hans Flickr.

Drömmen om en fransk köksträdgård

En potager, en fransk köksträdgård, är inte vilket grönsaksland som helst. Den skall vara både praktisk och estetiskt tilltalande. Ett tempel för både öga och gom. Gärna för bin och fjärilar också med undantag för kålfjäril och en del andra marodörer. I det lilla hörn av trädgården som härbärgerar våra köksväxter hoppas jag kunna skapa något som åtminstone liknar en potager. Det blev inte mycket av den förra året för det sliter på ryggen att gräva bort gräsmatta och det fanns mycket gamla rötter att riva upp. Jag köpte några pallkragar på ICA, grävde ned dem litet på måfå och grävde upp några kvadratmeter till sallat och rotsaker. Köpte vinbärsbuskar och jordgubbsplantor på Lidl och petade ned.

Första försöket 2015

Efter att ha funderat över sommaren kom jag fram till att det blir snyggast att utgå från den räta vinkeln i hörnet, skapa en triangel och runda av basen så att det blir en tårtbit. Eftersom vi knappt har några räta linjer alls runt huset så tyckte jag att det passade bäst med de övriga strukturerna. Jag tittade på nätet efter inspiration.

Väldigt snyggt men svårt att skörda utan att trampa i grödorna. Jag gillar plattsättningen men skulle hellre kanta med någon kryddväxt. Rosmarin hade varit underbart men den klarar tyvärr inte vintern hos oss. Timjan borde funka.

Den här känns bättre även om den ger ett sandigt intryck. Jag tänker nog använda grus. Tycker om grus som knastrar under fötterna. De tårtformade odlingslådorna går att göra med bitar i olika längder som finns att köpa på nätet. Jag har redan lådor på ytterkanterna men behöver fylla ut med mindre strukturer.

När jag tänkt färdigt grävde jag den rundade delen som skall husera bärbuskar. Vinbär hade jag redan. Nu var det höst så jag passade på att sätta vitlök. För att markera ingången till min potager ville jag ha något på höjden så när våren kommit skaffade jag ett par snygga stöd till blomsterbönor att få klättra i. De är både vackra och goda. Det fanns plats kvar i rabatten och där satte jag blåbärsbuskar. Mellan bärbuskarna har jag sått ringblommor. De har inte grott än vad jag kan se men nu har vi haft sommarväder några dagar så jag hoppas att de sätter fart.

Jordgubbarna flyttades till blomsterrabatten på baksidan där de får agera kantväxter. Lättare att hålla efter revorna då och jag behövde ändå gräva upp det gamla landet för höstanemonen som står intill sprider sig väldigt. Nya pallkragar och ett par tunnlar inhandlades. De flesta kryddväxterna har klarat sig och flyttades till en egen låda. Ny dill och persilja såddes men med tanke på det dåliga resultatet förra året har jag inte så stora förhoppningar om dem. Dragonen överraskade med att både övervintra och uppvisa ett imponerande rotsystem. Den klarade flytten till den nya platsen och växer nu fint.

Kålrot och selleri förgroddes inomhus med varierande resultat och får jag en eller två rotselleri blir jag nöjd. Kålrötterna verkar klara sig bättre. Sallat, spenat och rädisor spirar redan och jag hoppas att morötter och palsternacka snart tittar upp ur jorden. Rödbetorna såddes igår så de dröjer väl ett tag till. Ärter kan sås nu så de skall läggas i blöt ett dygn och petas ned i en ledig låda. Den sista lådan väntar jag med att gräva ned för där tänker jag ha grödor som kräver en jordtemperatur på minst 15 grader och det blir nog inte förrän efter midsommar. Tomater och chili petar jag ned när och där jag kan. Det får räcka för den här säsongen. All gräsmatta som finns i tårtbiten skall grävas bort och ersättas med odlingsbäddar och grusgångar men jag varken vill eller orkar göra allt på en gång.

Så här ser det ut nu. Mycket arbete återstår.

Spring fashion haul 2016

This is my spring haul from Pinup Girl Clothing in California. All pictures are taken by my husband. He is a good photographer, check his Flickr. I don’t photograph very well and being almost 64 doesn’t help either, but I tried to doll myself up to the best of my abilities. All garments are in size XL. The black pants that I wear in most pics are the Laura Byrnes California Eva pants in black ponte. Best pants ever! Super quality and fit. Very stretchy and comfortable.

Wild About Style trench coat in Leopard. This light trench is awesome and I can’t wait for the weather to get warmer so I can wear it. It’s perfect for spring and early fall. Got it for 50 bucks. Yay!

Deadly Dames Jailbird Top in Blue 80’s Leopard print. This will be great with slacks, jeans or a black leather pencil skirt that I already have.

Deadly Dames Vamp Top in Zebra print. This is my first Vamp top and I feel a wee bit uncomfortable due to my blubbery arms and side boobs. I will wear it in the garden to begin with and maybe let it venture outside when I have got some tan. Nothing wrong with the fit though. I like the back zipper and the snug fit around my waist.

Pinup Couture Peasant top in olive green. Love this. I bought it in pale yellow last summer and it is a great top to wear with jeans or a skirt, off or on shoulder. All it takes is a good bra.

I think I’ill wear this outfit a lot this summer. The Peasant top in white, last year’s cheap (less than 10 bucks) jeggings from Lidl, the Pawsitively Cute Kitty bag from the PUG site and a little silk scarf that my mom bought in France in the late 40:ies before I was even born. Something old, something new, an heirloom and something blue, right? 🙂

Heart of Haute Marilyn top in white. White is for summer by the sea and that’s where I live. I love the fabric of this top, but it’s very loose and slides off my shoulders all the time. Strapless bra is a must.

Pinup Couture Jessica dress in houndstooth. A wiggle dress. I thought I’d never dare, but my two Monicas have given me courage. I need a new bra though because the straps show. A balconette should work.

Första året i huset

Idag har vi bott ett år i vårt lilla hus. Tiden har gått fort. Det känns som om vi alltid bott här. Jag tänker på hur det såg ut dagen vi flyttade in. Kartonger staplade överallt och flyttgrabbarna som svor över den trånga branta trappen till övervåningen. Sängen var för bred och vi bröt ihop över detta tills de kom på att de kunde fira upp den via balkongen. Tur. Vi hade verkligen inte velat byta ut vår nästan nya säng.

Det tog över en månad att packa upp allt.

Huset var snyggt renoverat och vi behövde inte göra några större förändringar. Bristen på gardiner i sovrum och duschrum på övervåningen var en källa till frustration för ni vet hur det är under den mörka årstiden. Upplysta rum förvandlas till bio för alla som befinner sig på gatan utanför och det finns vissa saker, typ dusch och klädbyte, man vill göra utan publik. Vi nappade snabbt på ett erbjudande från en persiennfirma och fick snygga rullgardiner.

Fast det roligaste var erbjudandet om att flytta som kom med första postutdelningen.

Jamen, vi kom ju nyss!

Vår enligt SMHI anlände 22 februari och jag började snegla på trädgården som såg mer än lovligt risig ut. Vi tog hjälp av en trädgårdsdesigner och Farmartjänst som gjorde snygga gångar och rabatter åt oss. Jag grävde en början till grönsaksland och sådde sallad, morötter, rödbetor och örter och planterade ett litet jordgubbsland. Några vinbärsbuskar fick också plats.
Så länge Per var mellan jobb gick vi långa promenader varje dag och lärde känna vår nya stad och dess omgivningar. Fotograferade och njöt av våren. Sedan började Per på Tech Troopers och satt mest i telefon eller gjorde hembesök hos frustrerade människor som behövde hjälp med vrenskande IT-prylar. En ny vardag infann sig. Jag som lycklig hemmafru och han som hemmajobbande IT-expert.

Mest jobbade jag i trädgården

Men det blev även tid över för vårpromenader.

IKEA gjorde strålande affärer och sålde utemöbler till balkong och trädgård. Det blev en underbar sommar med grill och villaliv. Vi fixade småsaker som fått anmärkning vid fastighetsinspektionen och påtade i trädgården. Jag som saknat mina morföräldrars hus och trädgård återskapade så mycket jag kunde med de förutsättningar som fanns. Vilken lycka det finns i enkla sysslor som att klippa gräs och räfsa. Sedan ta en dusch och sätta sig i en stol under äppelträdet och bara njuta av tillvaron.

Under äppelträdet

Summer is for animal prints

Hösten kom i oktober lagom till vår elfte bröllopsdag som vi firade på söta franska restaurangen La Petite. Jag skördade grönsaker, kokte mos på äpplen som jag fått av vår snälla granne, kokte chilisås och lade in rödbetor. I naturen hittade vi hallon, björnbär och nypon.

Bröllopsdagsbubbel

Fina hallon

I ett hav av sura björnbär

Skåne har inte mycket till vinter. Vi hade en del frostnätter i december men en grön jul. Däremot hade vi julgran, något som jag saknat de senaste 20 åren ungefär. Vi var litet oroliga för katter i granen men Bosse nöjde sig med att titta, nosa och rulla runt på julgransmattan. Skönt, då vet vi att vi kan ha gran i fortsättningen. Vi hade en lugn och fin jul med bara det nödvändigaste på julbordet och några klappar till var och en.

Julgranen

Nyår firade vi hemma för jag är skotträdd och vägrar gå ut på nyårsafton. Vi hade också blivit förvarnade av våra grannar bredvid att det skulle bli mycket raketer från huset mittemot. Det blev det mest infernaliska liv jag någonsin varit med om. De började redan vid fyratiden och höll sedan på hela kvällen. Den ena “tårtan” efter den andra smälldes av och vid tolvslaget skakade hela huset. Bosse sprang och gömde sig bakom dammsugaren i städskrubben och Disa letade vi efter en halvtimme innan vi hittade henne inkilad mellan tvättmaskinen och kaklet i källaren. Som tur var repade de sig till nästa dag. Gatan var full av skräp från fyrverkerierna och jag hittar fortfarande små rör och pappersbitar i trädgården. Skönt att det bara händer en gång om året.

Gott Nytt År

Vi fick ingen snö förrän i januari och jag skottade bara två gånger på hela vintern. Nu är det redan februari och ljuset börjar komma tillbaka. Årshjulet har snurrat ett varv och det blir vår igen. Talgoxarna har börjat inspektera holken och imorgon kommer arboristen och beskär äppelträdet. Då skall holken städas inför den nya häckningssäsongen. Bosse kammas redan intensivt och all den fina pälsen som han släpper sparar jag. Den skall sedan hängas upp i en tom fröautomat och hängas i äppelträdet åt frusna småfåglar.

Disas första vecka

Nu har Disa varit en vecka hos oss. Hon kom förra måndagen i sin bur. Nybadad, kloklippt, undersökt, vaccinerad, tatuerad i ena örat och omtöcknad efter att ha blivit sövd. Bosse var framme och nosade nyfiket på baksidan av buren men hade inte vett nog att gå till framsidan och se vem som fanns inuti. Nåväl, det får bli en senare fråga. Vi pratade igenom det som behövdes och skrev på kontraktet för adoption. Jag fick blanketten till registret som administreras av SKK och numret till den kontakt på Agria som Kattjouren har.

Vi läste noggrant besiktningsprotokollet från veterinären. Disa är en fin katt men litet överviktig, mycket skygg och hon saknar två hörntänder, nr 204 och 404. Kindtänderna 107 och 407 sitter löst men inte tillräckligt löst för att tas bort. Jag var glad att man tagit bort den tandsten hon hade för det här blir inte lätt att sköta om. Inte med en skyggis som inte går att ta i.

Så här ser kattens tänder ut.

Här ser man tydligt att det fattas en hörntand i överkäken och en i underkäken.

Vi vet inte hur det kommer sig att Disa skadat sig. Det kan ha hänt ute i det vilda när hon var liten. Hon kan ha fastnat med tänderna i en pinne, ett staket eller vad som helst. Vi är glada att hon ändå äter med god aptit och inte verkar ha några men av skadan. De lösa tänderna får vi naturligtvis hålla ögonen på.

Disa är en skyggis och vi har inrett ett rum i källaren åt henne där hon kan sansa sig i lugn och ro och vänja sig vid det nya hemmets alla ljud och dofter. Hon har varit duktig. Vi trodde först att hon skulle ligga i transportburen flera dagar men det tog bara några timmar innan hon lämnat den och sökt skydd i den grotta vi en gång köpte till Bosse. Där låg hon när vi gick ned den första kvällen för att titta till henne.

Här ligger hon och kurar i sin grotta.

Nästa morgon hade hon flyttat upp till garderoberna där hon hade bra utsikt över rummet. Hon fräste när vi kom in och försökte ducka under kanten av den resegarderob hon låg på. Vi bytte mat, noterade med lättnad att hon varit på lådan och pratade med henne en liten stund.

Det här brukade vara Bosses favoritplats.

Nu går vi ned till henne flera gånger om dagen och Per som jobbar hemifrån brukar sitta hos henne och knappa på sin dator på eftermiddagarna. Så smått börjar hon vänja sig vid vår närvaro och fräser inte lika mycket längre. Hon gillar att sitta i källarfönstret och titta ut och en morgon flyttade hon inte ens på sig när jag kom in. Jag rörde mig mycket försiktigt för att inte skrämma henne och pratade om mat och annat tjafs. Disa såg extremt uttråkad ut. Bra. Hellre det än att hon är rädd.

Bosse är naturligtvis nyfiken och en dag lät vi honom tassa in i Disas rum. Han nosade väääldigt noga på alla nya saker men fick inte syn på henne där hon låg uppe på garderoben. Nästa dag lyfte Per upp Bosse så att de skulle få ögonkontakt. Det gick bättre än förväntat. Inget fräs utan bara nyfikenhet. Bosse släpptes ned på golvet att nosa omkring och Disa följde honom intresserat med blicken. Det här kommer att bli bra så småningom.

Jag tycker att Disa påminner litet om Lilla My.

Tillökning i familjen

Under året har vi börjat fundera på om Bosse skulle må bra av en kompis. Enligt hans förra matte tycker han inte om andra katter men han har kommit bra överens med min svågers två katter som hälsar på ibland. Vi har inte direkt letat på nätet efter en ny katt, det gjorde vi inte med Bosse heller, men internet är ju internet så rätt vad det var fick vi syn på den sötaste lilla sköldpaddsfärgade hona på Kattjourens Facebooksida. Vi läste nödropet, funderade några sekunder och tog sedan kontakt. Nästa vecka kommer alltså lilla Disa till oss.

Här bodde hon, det lilla livet.

Disa har haft en jobbig start. Född utomhus och hittad i ett eländigt tillstånd i en rishög. Hon var bara 5-6 månader när hon fångades in. Utsvulten, snorig och full med mask och elände som hemlösa katter ofta har. Totalt panikslagen inför kontakt med människor. Disa togs om hand av snälla volontärer på Kattjouren, blev undersökt, kastrerad, kurerad från sina åkommor och placerades hos en jourmatte.

Disa hos jourmatte, ca sex månader

Så småningom adopterades Disa av en familj i Trelleborg och hon är nu ca två år. Hon är fortfarande mycket skygg och tyr sig mest till den hankatt som redan finns i familjen. Tyvärr är det något som inte funkar och därför vill familjen inte ha kvar henne. Kanske har de tröttnat på att hon håller sig på sin egen kant.

Disa idag, ca två år

Jag tror att vi blir ett bra hem för Disa. Kattjourens representant har varit på besök och vi är godkända som adoptivföräldrar. Till att börja med får hon bo i ett eget rum i källaren tills den värsta paniken lagt sig. Efter infångande, nytt veterinärbesök och transport till ett främmande ställe hamnar vi på ruta ett igen och får börja med att först och främst respektera hennes integritet och låta henne bo in sig och närma sig på sina egna villkor. Hon vill kunna gå ut men det blir förmodligen inte förrän till nästa vår då hon rotat sig och känner att det här är hennes hem. Hon vill ha en kattkompis men andra honor göre sig icke besvär. Disa gillar bara karlar. Jag tror att hon och Bosse kommer att bli goda vänner när de vant sig vid varandra.