Första året i huset

Idag har vi bott ett år i vårt lilla hus. Tiden har gått fort. Det känns som om vi alltid bott här. Jag tänker på hur det såg ut dagen vi flyttade in. Kartonger staplade överallt och flyttgrabbarna som svor över den trånga branta trappen till övervåningen. Sängen var för bred och vi bröt ihop över detta tills de kom på att de kunde fira upp den via balkongen. Tur. Vi hade verkligen inte velat byta ut vår nästan nya säng.

Det tog över en månad att packa upp allt.

Huset var snyggt renoverat och vi behövde inte göra några större förändringar. Bristen på gardiner i sovrum och duschrum på övervåningen var en källa till frustration för ni vet hur det är under den mörka årstiden. Upplysta rum förvandlas till bio för alla som befinner sig på gatan utanför och det finns vissa saker, typ dusch och klädbyte, man vill göra utan publik. Vi nappade snabbt på ett erbjudande från en persiennfirma och fick snygga rullgardiner.

Fast det roligaste var erbjudandet om att flytta som kom med första postutdelningen.

Jamen, vi kom ju nyss!

Vår enligt SMHI anlände 22 februari och jag började snegla på trädgården som såg mer än lovligt risig ut. Vi tog hjälp av en trädgårdsdesigner och Farmartjänst som gjorde snygga gångar och rabatter åt oss. Jag grävde en början till grönsaksland och sådde sallad, morötter, rödbetor och örter och planterade ett litet jordgubbsland. Några vinbärsbuskar fick också plats.
Så länge Per var mellan jobb gick vi långa promenader varje dag och lärde känna vår nya stad och dess omgivningar. Fotograferade och njöt av våren. Sedan började Per på Tech Troopers och satt mest i telefon eller gjorde hembesök hos frustrerade människor som behövde hjälp med vrenskande IT-prylar. En ny vardag infann sig. Jag som lycklig hemmafru och han som hemmajobbande IT-expert.

Mest jobbade jag i trädgården

Men det blev även tid över för vårpromenader.

IKEA gjorde strålande affärer och sålde utemöbler till balkong och trädgård. Det blev en underbar sommar med grill och villaliv. Vi fixade småsaker som fått anmärkning vid fastighetsinspektionen och påtade i trädgården. Jag som saknat mina morföräldrars hus och trädgård återskapade så mycket jag kunde med de förutsättningar som fanns. Vilken lycka det finns i enkla sysslor som att klippa gräs och räfsa. Sedan ta en dusch och sätta sig i en stol under äppelträdet och bara njuta av tillvaron.

Under äppelträdet

Summer is for animal prints

Hösten kom i oktober lagom till vår elfte bröllopsdag som vi firade på söta franska restaurangen La Petite. Jag skördade grönsaker, kokte mos på äpplen som jag fått av vår snälla granne, kokte chilisås och lade in rödbetor. I naturen hittade vi hallon, björnbär och nypon.

Bröllopsdagsbubbel

Fina hallon

I ett hav av sura björnbär

Skåne har inte mycket till vinter. Vi hade en del frostnätter i december men en grön jul. Däremot hade vi julgran, något som jag saknat de senaste 20 åren ungefär. Vi var litet oroliga för katter i granen men Bosse nöjde sig med att titta, nosa och rulla runt på julgransmattan. Skönt, då vet vi att vi kan ha gran i fortsättningen. Vi hade en lugn och fin jul med bara det nödvändigaste på julbordet och några klappar till var och en.

Julgranen

Nyår firade vi hemma för jag är skotträdd och vägrar gå ut på nyårsafton. Vi hade också blivit förvarnade av våra grannar bredvid att det skulle bli mycket raketer från huset mittemot. Det blev det mest infernaliska liv jag någonsin varit med om. De började redan vid fyratiden och höll sedan på hela kvällen. Den ena “tårtan” efter den andra smälldes av och vid tolvslaget skakade hela huset. Bosse sprang och gömde sig bakom dammsugaren i städskrubben och Disa letade vi efter en halvtimme innan vi hittade henne inkilad mellan tvättmaskinen och kaklet i källaren. Som tur var repade de sig till nästa dag. Gatan var full av skräp från fyrverkerierna och jag hittar fortfarande små rör och pappersbitar i trädgården. Skönt att det bara händer en gång om året.

Gott Nytt År

Vi fick ingen snö förrän i januari och jag skottade bara två gånger på hela vintern. Nu är det redan februari och ljuset börjar komma tillbaka. Årshjulet har snurrat ett varv och det blir vår igen. Talgoxarna har börjat inspektera holken och imorgon kommer arboristen och beskär äppelträdet. Då skall holken städas inför den nya häckningssäsongen. Bosse kammas redan intensivt och all den fina pälsen som han släpper sparar jag. Den skall sedan hängas upp i en tom fröautomat och hängas i äppelträdet åt frusna småfåglar.

Nyårsbakispizza

Vi är inte alls bakis och jag hade egentligen tänkt göra en paj men nu är det så att pizza is da shit på nyårsdagen i det här landet så pizza fick det bli. Jag testade en ny pizzadeg med olivolja och creme fraîche men den blev en katastrof. Nästan omöjlig att kavla ut. Slutresultatet såg ut som något ut Mandelbrots kollektion.Det skall bli intressant att se hur den smakar sedan.

Gör den här degen istället.
5,5 dl vetemjöl
1,5 tsk bakpulver
1 krm salt
75 g smör
2 dl mjölk

Blanda mjöl, bakpulver och salt i en bunke. Tillsätt smöret skuret i bitar. Finfördela med fingrarna till en grynig massa. Tillsätt mjölken och knåda till en smidig deg. Kavla ut och gör sedan såsen.

Pizzasås
½ dl olivolja
½ kinesisk vitlök (ta en hel om du är jättebakis)
1 st gul lök, finhackad
1 dl vatten
1-3 st små chilifrukter, finhackade
1 st strimlad paprika av valfri färg
Ett rejält kläm på tomattuben
Salt, svartpeppar, malen koriander, oregano

Värm oljan i en kastrull och häll ned lök och vitlök. Låt det bli mjukt men inte brynt. Tillsätt hackad chili, Låt fräsa en stund. Kläm ordentligt på tomattuben och rör om. Tomatröran skall gärna bryna litet men den bränner lätt vid så stå där, rör om och meditera en stund. Häll sedan ned en dl vatten, rör om, tillsätt paprikan, kryddorna och rör om. Sänk värmen till sparlåga och låt småputtra under lock tills paprikan är mjuk. Smaka av och krydda mera om du vill. Såsen skall stå tills det blir dags att dekorera pizzadegen och grädda.

Dekorera pizzan
Börja med att breda ut såsen över pizzabotten. Grundade också med litet parmesan för att få mera sting på anrättningen. Lägg sedan på sådant som du tycker om. Idag rensade jag ur kylen litet så det blev sektioner med räkor, salami, oliver, tomatskivor, svarta kalamataoliver och massor med riven ost. En bit överbliven Taleggio skars också ned och placerades ut.
Grädda i 225 grader, 15-20 minuter.

Den smakade bättre än den såg ut.

Skippa rödvinet till maten om du är bakis. Ett stort glas isvatten med en citronskiva är gott till.
Ha alltid Resorb hemma.
Gott Nytt År!

Sommar summarum

Helt okej kompensation för den eländigt griniga sommaren 2012 och den überjävligt långa vintern. Jag trodde nästan att det inte skulle bli vår alls. Vinterhelvetet höll sig kvar i evigheter med snö och kyla och mitt humör var lika stabilt som nitroglycerin på en motorcrossbana. Sedan kom äntligen våren och sprang igenom hela programmet på ett par veckor. Sommaren kom i maj och himmel, vad underbar den har varit. Per hade lång semester eftersom vi hade besök från USA i juni och jag hade mina vanliga två veckor efter midsommar. Det var i kortaste laget. Jag tog visserligen strödagar ledigt när det var fint väder och lugnt på kontoret men nästa sommar skall jag försöka vara ledig litet längre.

Vi var hemma hela sommaren med undantag för en långhelg i Skåne. Tyvärr av en tråkig anledning då Pers mormor gått bort och vi var på begravning. Det var en mycket fin och högtidlig akt och jag var glad att få träffa mina rara släktingar. Passade också på att njuta av svärmors underbara trädgård och den fina bubbelpoolen de skaffat.

Sommarvädret har varit perfekt för mig som mår jättedåligt om temperaturen går över 30 grader. För det mesta har den legat kring 25-27 med några få tropiska nätter då det varit kvalmigt och svårt att sova. Vi har haft sommar (enligt min mening) i nästan fyra månader och det är nog längre än normalt. Har vi tur och vindarna håller i sig får vi en lika vacker höst med sol och klar luft. Det börjar redan bli svalare på nätterna. Temperaturen brukar ligga omkring 10 grader när jag vaknar vid femsnåret på morgnarna. När jag står och väntar på morgonbussen brukar jag tänka på hur samma temperatur kändes i våras. Plus 10 grader i februari är något helt annat än samma temperatur i augusti. Nu kan man fortfarande gå i sandaler och utan varma jackor. En kavaj är skönt på morgonen förstås. Skuggorna är långa och solen står lågt.

Utsikten från kontoret kl 06:30. Det är inte sommar längre, det är förhöst.

Jag längtar efter mina höstkläder. Jag ser fram emot att städa i garderoben, lägga undan de mest somriga plaggen. Sortera ut höst- och vinterkläder som skall till Myrorna och sådant som är så slitet att det skall slängas. Jag slänger inte gärna saker men om jag inte använt ett plagg på fem år så åker det ut. Om en vecka börjar jag jobba deltid, tre dagar i veckan, och då får jag tid över att pyssla hemma som jag vill. Det skall bli så skönt. Jag skall skaffa kort till gymmet tvärs över gatan och börja gå till Axelssons duktiga elever med min onda rygg då och då. Jag skall njuta av att få egen tid och kanske börjar jag till och med orka träffa folk igen när jag laddat batterierna. Hoppas det.

Snöglopp och klagan. Inlägg 12 #blogg100

Måndag igen och jävligare än vanligt. Har inget tålamod med någonting, står inte ut med folk, står inte ut med tjafs och fräste åt min stackars snälla kollega. Jobbade nio timmar men hade säkert kunna stanna ytterligare en timme eller två. Hann precis med fyrabussen från Barkarby. Snöglopp, snorhalt och rått ute. Imorgon blir det snöblandat regn. Jättekul. Näst november är februari den månad jag avskyr mest. Den är kortast av alla men känns lång som ett halvår. Som tur är finns tröst i form av Lars Wivallius (1605 – 1669).

Lät himmelens port utvidga sin gång,
hjälp molnen högre uppstiga,
lät höra oss fort skön näktergals sång,
som kölden tvingar att tiga!
Lät sjunga de unga
med stämmor mång!
Lät barnen dansa och niga!

Lät dansa å rad folk, stora och små,
lät färla sommarens färlor!
På blomster och blad lät tillra och stå
de våta himmelska pärlor!
Lät kvittra, lät tittra
steglitsor små,
hos granna svenska sädsärlor!

Giv glädje och tröst, lät lärkjan ej dö,
lät leva sommarens svala!
Hugsvala vart bröst på Sveriges ö,
som nu mån sorgeligt tala!
Giv sommar, giv blommer,
giv gott grönt hö,
lät göken ropa och gala!

Ja, ljuvliga sol, tu fattig mans vän,
som titt sken ingom villt spara,
lys uppå vårt bol med sommar igen,
lät köld och torka bortfara!
Nu längta, nu trängta
kvinnor och män
att gå i solskinet klara.

Lät skogen stå grön, lät jorden få fukt,
se till, att oss intet trängjer,
lät fläkta en skön och härlig en lukt
av skogar, åkrar och ängjer!
Lät kransas, lät dansas
med fröjd och tukt,
lät bäddas brokota sänger!

Lät dansa lilla lekatten.

Längtan, inlägg 7 #blogg100

Jobbade litet längre idag eftersom jag gick hem tidigt igår. Konstaterade att solen fortfarande var uppe klockan halv fyra. Äntligen ser man att det har vänt. Jag längtar så efter de ljusa skira morgnarna då luften är som källvatten och fåglarna sjunger vårsånger. Smältvatten som porlar i dikena och luften mättad av jord och multna växtdelar. Att stå i solen och blunda. Känna att nu börjar den allt värma liiite grann.
På fredag börjar februari månad. Kort men avskydd. Den kan inte ta slut fort nog så att det blir mars och tömånad. Sedan gräsmånad i april och blomstermånaden maj.

Ack, så jag längtar efter detta.

I brytningstid

Det är något särskilt med årstidernas gång. Just övergångarna då den ena årstiden obönhörligt vävs in i och slutligen ersätts av en annan. Känslan av att något helt nytt håller på att hända. Förväntningar, nyfikenhet och minnen väcks till liv. Ibland känner jag sorg, särskilt när jag måste säga farväl till sommaren eller när de sista löven faller från träden och det känns så oerhört långt kvar till nästa vår. Då händer det att jag blir mycket ledsen och nedstämd. Det här året har övergången från sommar till höst mest varit behaglig. Antagligen för att vi har haft en ganska intetsägande sommar i min del av landet. Hösten är nu här med sina mogna dofter, klara luft och mörka kvällar då vi tänder ljus och dricker te. Alla sommarkläder är nedpackade i kartonger och vinterkläderna har tagits fram. Modemässigt gillar jag hösten för det är fortfarande varmt i luften och man kan gå ut i snygga dräkter och skor. På jobbet är det mest jeans förstås. Jag är glad att jag finns på ett ställe där man inte behöver gå omkring i power dress hela tiden utan kan vara mera normal. Jag uppskattar det särskilt när jag jobbar i arkivet. Har gjort en stor utrensning där och håller nu på med att förvandla kaos till något som skall likna kronologisk ordning. Ser ut som ett containerfynd när jag kommer hem på kvällarna ledbruten och dan. Men jag gillar det. Att sortera ger en omedelbar tillfredsställelse i de prydliga rader som nu växer fram. Att tappa greppet om tunga pärmar ger också en del mindre prydliga blåmärken men jag bär dem med stolthet. Det skall bli trist att lämna det här uppdraget om en vecka för jag har nu varit över två år på ett företag som jag verkligen tycker mycket om och det finns helt underbara människor där. Men med hösten kommer nya utmaningar och jag är förväntansfull samtidigt som jag vet att jag kommer att sakna det nuvarande kundföretaget. Men så är det att jobba som konsult och jag trivs mycket bra med det. På varje ställe lär jag mig nya saker och får nya vänner. På Facebook såklart, där större delen av planeten ändå tycks finnas.

Om jag får några lediga dagar innan nästa uppdrag kör igång så planerar jag att fixa litet hemma. Vi firar åttaårig bröllopsdag den 9e oktober och jag behöver också grovstäda litet här och var. Vill passa på med tanke på att julstöket brukar överfalla en när man minst anar det. Likadant varje år trots att jag har en fin kalender att planera i. Det händer en massa saker, man glömmer och plöstligt (om två månader faktiskt) så är vi i slutet av november. Mellan uppdrag vill jag också laga mera mat, promenera i stan och leka litet med hår, smink och annat kul. Jag följer en väldigt rar liten tjej som heter Carah Amelie och hon har suveränt fina instruktionsvideos där hon visar lätta och snygga håruppsättningar, smink och annat.

Den här frisyren har jag idag. Lätt som en plätt.

Strunt i bloggutmaningen, det är vår!

Utmaningar i all ära men efter ett tag blir det bara ett tråkigt måste och då händer inget i bloggen i alla fall. Så strunt i det och full fart mot roligare äventyr. Våren har äntligen kommit och jag kan börja njuta av livet igen. Jag mår ganska dåligt av vinter och mörker. Januari och februari skulle jag sälja på rea om jag bara kunde. Men så fort det blir mars vaknar hoppet igen. Mars är tömånad och den första vårmånaden med dagsmeja, takdropp och sol som börjar värma. Vårdagjämning och sommartid infaller också i mars och då känner jag på riktigt att jag överlevt ännu en vinter. Jag längtar förstås efter lövsprickningen men tycker att det är fint redan nu med vårblommor som sticker upp ur myllan och klara dagar som gjorda för långpromenader. Vi går gärna en runda i Hagaparken eller över Norra Stationsområdet och Karolinska och tittar på byggena.

Kala grenars kalligrafi mot en knallblå himmel är också vackert. Inte för att det någonsin blir några gröna barr mera på den här torrakan men ändå.

Nu är det april och gräsmånad. Sedan kommer blomstermånaden maj och den första sommarmånaden juni. Det kommer att gå hiskeligt fort. Vi pratade om det på jobbet idag. “Himmel, vad tiden går” sade vi till varandra. Skönt att oxveckorna snart är över och vi får litet påskledigt. Jag har massor att pyssla med hemma inför våren. Blommorna är redan omplanterade men några av chiliplantorna börjar redan växa ur sina krukor och de nysådda småttingarna behöver skolas ut. Klädkammare och garderober är dammiga och behöver plockas ur och skuras. Vinterkappor skall upp på vinden och sommardito ned. Nu har jag bara stuvat undan de allra varmaste vintertröjorna i garderoben och skall njuta av helgen. Spela Minecraft med maken och ta det lugnt.

Lilla Tussilago lilla Tussilull. Har du målat kjolen din med solens klara gull.

Dag 20 – Den här månaden

Det har varit en av de bästa julmånaderna hittills. För en gångs skull har jag inte stressat det minsta utan bara haft roligt med förberedelserna inför helgen. Eftersom det har varit få lediga dagar skall vi inte åka någonstans så det är inga tider att passa eller andra krav än de som vi själva ställer. Det har varit mycket skönt för vi har båda jobbat ganska intensivt hela hösten och njuter nu i fulla drag av stillsamma dagar med god mat och inga måsten. Jag är särskilt glad för att jag hann putsa fönstren till första advent, jag är litet nojig med det. Bara dagen efter det var klart så kom kylan och den har ju hållit i sig som alla vet. Sedan har vi bestämt vad vi tycker om att äta till jul och koncentrerat oss på det. Det blir inga nötter i år för vi äter dem ändå inte och det blir bara den julmat som vi absolut inte vill avstå från. Sill, skinka, revben, sylta, rödbetor och rödbetssallad samt en cheddarost. Litet skagen, löjrom och champagne slinker också ned och det blir ikväll.

När jag står och stökar i köket kan jag inte låta bli att tänka tillbaka på mormor och jularna hos henne. Mormors julbord var fantastiskt och hon gjorde allt utom prinskorven själv. Innan jul hade hon bakat vörtbröd, rågbröd, saffransbröd, bullar och flera sorters kakor. Hon hade lutat fisken, lagt den i blöt, kokat sylta, skinka och stekt revbensspjäll. Hon och morfar var noga med mattider och de började alltid dagen tidigt med en kopp kaffe och ostsmörgås. Sedan blev det frukost klockan 10 med gröt eller havrevälling, smörgås och litet småvarmt. Eftermiddagskaffe intogs kl 14 tillsammans med bullar och kakfat. Sedan fortsatte de med dagens arbete till middagen kl 17 som alltid bestod av smörgås, varmrätt och efterrätt. Vi åt alltid i köket utom på helgerna då mormor dukade fint i salongen. Aldrig att hon satte fram en kastrull på bordet. Det var otänkbart.

På julafton började vi med dopp i grytan, köttbullar och julkorv. Vid vanlig frukosttid kl 10 förstås. Minns att jag brukade vara glupande hungrig då. Barn vill helst ha något i magen före 10 men det var bara att stå ut. Större delen av dagen ägnades ändå åt ett intensivt längtande till kväll och julklappsutdelning. Men innan dess åt vi julmiddag och då började mormor som vanligt med att “ställa fram en smörgås”. Enligt mormors vokabulär betydde det minst två sorters hembakt matbröd, smör, ost, sill som mormor lagt in själv, den vackra julskinkan med sin skinkpinne som mormor dekorerat med kråspapper i rött och vitt, prinskorv och mormors goda köttbullar. Gurka och tomater förstås. Julmust att dricka, aldrig öl eller vin hos mormor. Sedan kom varmrätterna. Först härliga plommonspäckade revbensspjäll med mos från hösten äppelskörd. Grönsaksfat och kokt potatis. Sedan lutfisk med massor av vit sås och kryddpeppar. Till efterrätt brukade det bli ris à la Malta eller konserverad frukt med vispgrädde. Jag förstår än inte idag hur jag någonsin lyckades få i mig allt det där men jag var glad i mat som barn. Sedan var det kaffe och julklappsutdelning, TV-tittade och plock med frukt, nötter, fikon, dadlar och godis. Det var härliga jular och jag tänker med saknad på mormors stora vackra hus och den underbara trädgården med blommor, syrenhäck, äpplen och kökstäppan.

Flygfoto monterat på pannå.

Lussebaket

Sedan flera år tillbaka använder jag ett recept som jag såg på ett mjölkpaket. Det blir en mycket lättarbetad och bra deg med Kesella. Här är receptet:

Arlas lussekatter, 225 grader, 5-7 min.

50 g jäst
100 g smör
5 dl mjölk
250 g Kesella
2 pkt saffran
1,5 dl strösocker
½ tsk salt
17 dl vetemjöl, ca
½ dl russin
1 ägg

Jag börjar med att smälta smöret på låg värme i en kastrull och smula ned jästen i en liten skål tillsammans med en tesked socker så att den löser sig. När smöret har smält häller jag på mjölken, strösocker, saffran och salt. När det börjar bli varmt tillsätter jag Kesellan och rör om. Kollar temperaturen noga med en baktermometer och rör ned jästen. Blandar noga innan jag häller hela kalaset i mjölet som ligger och väntar i köksmaskinen. Jag tar aldrig hela mjölmängden på en gång utan gör en ganska lös deg. Saffransbröd blir lätt torrt och det är lättare att tillsätta mjöl vid knådningen än tvärtom. Jag låter maskinen knåda degen ca 5 minuter och sedan får den jäsa ca en timme under bakduk. Det här blir en ganska stor deg och den hade börjat krypa ur skålen när den var klar. Så nu har jag bestämt mig. Det skall införskaffas en Kitchen Aid efter nyår. Jag tycker om att baka och laga mat och kan jag slänga ut pengar på LV-väska så har jag baske mig råd med en bra köksmaskin.

Det är härligt att knåda en varm deg.

Per och jag bakade tillsammans. Det blev litet trångt vid köksbänken men det funkade och vi hade roligt. Vi gjorde de klassiska katterna; pojkar, galtar, kusar och vädurar. Jag hade tagit fram mammas gamla kokbok som inspiration.

Jag älskar den här gamla boken. Den är verkligen hushållshistoria.

Klara för ugnen. Det blev tre plåtar.

Ett juligt bord med katter. Den lilla ljusstaken fick jag som barn av en snäll tant.

I brist på julgran

Förr hade jag alltid julgran. Som den skogskatt jag är älskar jag doften av gran och jul utan gran kändes inte som jul på riktigt. Nu har vi tyvärr inte plats för någon gran och det är väldigt tråkigt. Jag saknar den alltid på julen även om jag iofs är glad att slippa böket med att göra mig av med den på vårkanten. Vi har brukat ha en liten plastgran stående på ett bord i salongen men där står nu en vacker bordslampa och på byrån står andra saker. Vi har nog litet för mycket prylar.

Så hur då fixar man pyntet utan julgran att hänga det i? Enkelt, man tager vad man haver. I det här fallet ett paradisträd som jag räddade ur en papperskorg för 5-6 år sedan.

Voilà! 🙂