Första året i huset

Idag har vi bott ett år i vårt lilla hus. Tiden har gått fort. Det känns som om vi alltid bott här. Jag tänker på hur det såg ut dagen vi flyttade in. Kartonger staplade överallt och flyttgrabbarna som svor över den trånga branta trappen till övervåningen. Sängen var för bred och vi bröt ihop över detta tills de kom på att de kunde fira upp den via balkongen. Tur. Vi hade verkligen inte velat byta ut vår nästan nya säng.

Det tog över en månad att packa upp allt.

Huset var snyggt renoverat och vi behövde inte göra några större förändringar. Bristen på gardiner i sovrum och duschrum på övervåningen var en källa till frustration för ni vet hur det är under den mörka årstiden. Upplysta rum förvandlas till bio för alla som befinner sig på gatan utanför och det finns vissa saker, typ dusch och klädbyte, man vill göra utan publik. Vi nappade snabbt på ett erbjudande från en persiennfirma och fick snygga rullgardiner.

Fast det roligaste var erbjudandet om att flytta som kom med första postutdelningen.

Jamen, vi kom ju nyss!

Vår enligt SMHI anlände 22 februari och jag började snegla på trädgården som såg mer än lovligt risig ut. Vi tog hjälp av en trädgårdsdesigner och Farmartjänst som gjorde snygga gångar och rabatter åt oss. Jag grävde en början till grönsaksland och sådde sallad, morötter, rödbetor och örter och planterade ett litet jordgubbsland. Några vinbärsbuskar fick också plats.
Så länge Per var mellan jobb gick vi långa promenader varje dag och lärde känna vår nya stad och dess omgivningar. Fotograferade och njöt av våren. Sedan började Per på Tech Troopers och satt mest i telefon eller gjorde hembesök hos frustrerade människor som behövde hjälp med vrenskande IT-prylar. En ny vardag infann sig. Jag som lycklig hemmafru och han som hemmajobbande IT-expert.

Mest jobbade jag i trädgården

Men det blev även tid över för vårpromenader.

IKEA gjorde strålande affärer och sålde utemöbler till balkong och trädgård. Det blev en underbar sommar med grill och villaliv. Vi fixade småsaker som fått anmärkning vid fastighetsinspektionen och påtade i trädgården. Jag som saknat mina morföräldrars hus och trädgård återskapade så mycket jag kunde med de förutsättningar som fanns. Vilken lycka det finns i enkla sysslor som att klippa gräs och räfsa. Sedan ta en dusch och sätta sig i en stol under äppelträdet och bara njuta av tillvaron.

Under äppelträdet

Summer is for animal prints

Hösten kom i oktober lagom till vår elfte bröllopsdag som vi firade på söta franska restaurangen La Petite. Jag skördade grönsaker, kokte mos på äpplen som jag fått av vår snälla granne, kokte chilisås och lade in rödbetor. I naturen hittade vi hallon, björnbär och nypon.

Bröllopsdagsbubbel

Fina hallon

I ett hav av sura björnbär

Skåne har inte mycket till vinter. Vi hade en del frostnätter i december men en grön jul. Däremot hade vi julgran, något som jag saknat de senaste 20 åren ungefär. Vi var litet oroliga för katter i granen men Bosse nöjde sig med att titta, nosa och rulla runt på julgransmattan. Skönt, då vet vi att vi kan ha gran i fortsättningen. Vi hade en lugn och fin jul med bara det nödvändigaste på julbordet och några klappar till var och en.

Julgranen

Nyår firade vi hemma för jag är skotträdd och vägrar gå ut på nyårsafton. Vi hade också blivit förvarnade av våra grannar bredvid att det skulle bli mycket raketer från huset mittemot. Det blev det mest infernaliska liv jag någonsin varit med om. De började redan vid fyratiden och höll sedan på hela kvällen. Den ena “tårtan” efter den andra smälldes av och vid tolvslaget skakade hela huset. Bosse sprang och gömde sig bakom dammsugaren i städskrubben och Disa letade vi efter en halvtimme innan vi hittade henne inkilad mellan tvättmaskinen och kaklet i källaren. Som tur var repade de sig till nästa dag. Gatan var full av skräp från fyrverkerierna och jag hittar fortfarande små rör och pappersbitar i trädgården. Skönt att det bara händer en gång om året.

Gott Nytt År

Vi fick ingen snö förrän i januari och jag skottade bara två gånger på hela vintern. Nu är det redan februari och ljuset börjar komma tillbaka. Årshjulet har snurrat ett varv och det blir vår igen. Talgoxarna har börjat inspektera holken och imorgon kommer arboristen och beskär äppelträdet. Då skall holken städas inför den nya häckningssäsongen. Bosse kammas redan intensivt och all den fina pälsen som han släpper sparar jag. Den skall sedan hängas upp i en tom fröautomat och hängas i äppelträdet åt frusna småfåglar.

Trädgårdsprojektet, grundarbeten

Arbetet med min längtans trädgård har börjat. Jag ville utgå från den skiss jag fått av Cattis och Eira Trädgårdsdesign men kanske göra andra val med avseende på växter. Jag vände på skissen så att norr kommer uppåt. Därför blev texten åt fel håll.

Huset ligger inramat i en cirkel av stensatta gångar. Framsidan har steksol mest hela dagen och där vill jag ha ett medelhavstema och utnyttja att vi nu bor i odlingszon 1 och kan ha en del värmekrävande växter som inte går i andra delar av landet. Jag hade tänkt spaljera ett persikoträd mot husväggen på framsidan men därav blir intet pga dräneringen. Jag vill inte punktera den genom att lägga jord intill husgrunden. Persikoträd skall det ändå bli och kanske även fikon och aprikos men de får placeras fristående. Det minst vindpinade hörnet reserverar jag åt fikonträdet för jag vill väldigt gärna ha egna fikon. En vinranka vore inte heller så dumt men jag har inte tänkt ut någon bra plats åt den ännu. Jag har slitit mitt hår över hur jag skall transportera allt utan bil men Väla Trädgårdar har snällt sagt att de kan ordna transport om jag behöver. Rabatten skall ligga innanför den halvcirkel som formas av trädgårdsgången och kantas med lavendel. Om jag hittar skall jag också plantera kantnepeta (kattmynta) åt Bosse. Intill fågelbadet som skall stå i mitten vill jag ha en röd jättevallmo. Inget är så vackert som när den breder ut sin sidenkjol på sommaren. Mormor hade en sådan och jag älskade den. Sedan behöver jag någon form av marktäckare med medelhavskänsla och vad det skall bli har jag ingen aning om i dagsläget. Arbetet med gången på framsidan har startat. Det gick åt mycket gatsten.

Baksidans rabatt skuggas av huset större delen av dagen. Där skall jag ha perenner och litet skuggtåligare växter. Två blodfläderbuskar att göra ljuvlig rosa flädersaft av vill jag ha. Astilben som slår ihjäl det mesta på norra delen av trädgården skall delas och flyttas till den här rabatten. Likaså den söta stjärnflockan. Höstanemonen som gärna vill breda ut sig über alles skall begränsas till sin ursprungliga plats och invasionsstyrkorna flyttas till skuggrabatten där jag kan hålla reda på dem. Som marktäckare vill jag ha daggkåpa och hostor av olika slag, helst vita. Inget är så vackert i månsken som vita blommor. Vit löjtnantshjärta, vit stormhatt och vita riddarsporrar vore inte heller fel. Rabatten skall kantas av buxbom som jag skall flytta från det tråkiga planket vid uteplatsen. Behöver nog köpa några extra men de är inte svåra att få tag i. I trädgården hittade jag också ett par exemplar som grävts ned på oväntade platser. De är dolda av grönskan nu men jag kommer väl att hitta dem till senhösten då saker börjar vissna ned. De började med att gräva ca 30 cm. Sedan lade de ned fiberduk, olika sorters grus och plattade till. Sist satte de sten och borstade ned stenmjöl i fogarna. Hela tiden var det över 30 grader varmt.

Min lilla köksträdgård är än så länge ett embryo till den potager jag vill skapa. Trädgårdsdesignern föreslog ett fruktträd i hörnet men där vill jag ha komposterna istället. Har redan ställt dit den första. Nästa år ställer jag ut en ny. De skall bli tre stycken totalt. Vid gränsen mot granntomten finns ett par urgamla vinbärsbuskar utan vinbär, allsköns ogräs och stubbar efter nedsågade träd. Allt det skall rensas bort så att jag kan utöka den odlingsbara ytan så mycket som möjligt. För att spegla halvcirkelformen runt skuggrabatten har jag tänkt slå ett snöre i hörnet av tomten, sträcka ut det till de vinbärsbuskar jag provisoriskt satt ut och dra upp en ny rundad form. Då får jag en köksträdgård typ pizzaslice i jätteformat. I mitten av den rundade kanten vill jag ha någon form av portal som ingång. Funderar på att skaffa en rosbåge och sedan låta något ätbart klättra på den. Störbönor kanske. På båda sidor om portalen skall det vara bärbuskar. Röd vinbärssaft är gott och svarta vinbär blir både gelé och dessertvin. Hallon vill jag inte vara utan och de får vara intill häcken mot granntomten. Eller skall jag sätta vinbären där istället och låta hallonhäcken utgöra den rundade delen av pizzabiten på var sin sida om portalen? Funderar fram och tillbaka och vet inte hur jag vill ha det än. Köksträdgården sedd från balkongen.

Vid garageuppfarten fanns förut en mängd röda rosor men de förra ägarna hade tagit bort de flesta för att de var i vägen för bilarna. Vi vill återställa rosenrabatten och försöka ta bort de självsådda ungträd som växer intill planket. Vi vet inte vilken rossort det är men Flora Linnéa i Helsingborg är mycket duktiga och kan säkert hjälpa oss. Hur kan man ta bort rosor?

Farmartjänst skall bara småstäda litet och sedan är grundarbetena klara. Nu börjar det roliga med planteringen. Det är styv kuling och skurar idag men jag har petat ned den lavendel jag köpt i omgångar under våren. Skall åka till Väla Trädgårdar och titta på träd och buskar när det äntligen blir uppehållsväder igen. Har jag otur får jag gå för bussen dit går inte ofta och nu är dessutom vägen avstängd ibland pga underhållsarbeten. Man behöver inget gymkort när man bor på landet. 🙂

Trädgårdsprojektet, inventering

När vi flyttade in i februari var trädgården ganska intetsägande och bestod mest av risbuskar, torra frökapslar och blomstänger från förra säsongen och en ledsen gräsmatta. Vi väntade tålmodigt (nåja) på att vårsolen skulle väcka den så att vi fick se vad som bodde hos oss.

Det såg ganska trist ut i början. Jag började med att gräva ett litet grönsaksland och köpa vinbärsbuskar billigt på Lidl.

Rhododendron var lätt att känna igen tack vare sina vintergröna blad och forsythian kände jag snabbt igen på siluhetten. Järnek och lagerhägg identifierades av trädgårdskonsulten som vi anlitade för att hjälpa oss med design och förslag på vilka växter som kunde trivas var. Tack vare Google och trevliga trädgårdsgrupper på Facebook har vi så småningom lyckats få namn på det mesta:

Doftande schersmin stod högt på min önskelista och hurra, vi har flera stycken.

Prydnadsäpple. Vilken sort har vi inte klurat ut än. Kanske kvitten.

Det här är kanske också kvitten. Den står trångt inklämd mellan förväxta och självsådda buskage. Sträng rensning står på aktivitetslistan.

Detta skall vara alpslide enligt Facebook. Den är fin, doftar honung och vanilj men behöver mera plats runt omkring sig.

Denna funderade vi mycket över men kom fram till att det nog är prakttry. Den blommar överdådigt och vackert.

Astilben är också en av mina favoriter som jag blev glad att hitta.

Denna stenöken skall vara uteplats. Urtråkig! Här vill jag ställa ett växthus. Det måste ändå ha ett golv att stå på. Intill planket mot grannens tomt växer buxbom som borde ha klipps för länge sedan. Den skall klippas ned till hälften (minst) och sedan flyttas till att kanta trädgårdsgången som skall gå i en cirkel runt hela huset. Sedan planterar jag något vackert vid den del av planket som kommer att vara solbelyst när växthuset kommit på plats.

Vi har drömt mycket och planerat mycket men det verkar som om det mesta kommer att gå i lås. Farmartjänst i Helsingborg har hjälpt oss med markarbeten och stenläggning och gjort ett bra jobb. Berättar om det i kommande bloggpost.

Hur hann jag?

När mamma varit pensionär något år eller två brukade hon säga: ”hur hann jag jobba?” Hon hade ständigt fullt upp med olika aktiviteter som hon tyckte om. Hon var inte mycket för att springa på stan eller så men hon promenerade på Gärdet varje dag, lagade mat, lunchade med väninnorna och pysslade hemma. När jag tänker efter är vi nog mera lika till sinnet än jag vill erkänna. Jag gillar också de där sakerna och nu när jag jobbat deltid några veckor så har jag inga problem med att få de lediga dagarna att gå.

Jag går och gymmar på Fitness24Seven tvärs över gatan två gånger i veckan och i förrgår var jag på en elevbehandling på Axelssons. Det var skönt att bli knådad för jag har mycket ont i ryggen men min älskade make knådar bättre. Inte för att klaga på eleven. Hon var där för att lära sig och vad gör det att hon var litet ovan och inte vågade ta i ordentligt. Jag fick en skön helkroppsmassage och gick nöjd därifrån.

Hemma har jag bakat och lagat mat. Nigellas goda julmuffins har jag redan gjort två gånger och nu står hennes Banana Bread i ugnen. På jobbet får vi hekatomber av frukt både i pentryt och i lunchrummet så jag brukar ta med mig litet när veckan är slut. Det är så tråkigt att se den slängas när den nya leveransen kommer. Nu har det varit nektariner ett tag. De är som kanonkulor när de kommer men när de legat hemma några dagar mognar de. Jag hittade ett recept på en mördegskaka med nektariner och maräng som jag provade. Nu är det ju litet riskabelt med recept man hittar på nätet (här exempelvis) och det saknades smör. Jag tyckte att det var konstigt och det gick inte att få ihop en vettig deg av bara mjöl och äggulor. Kollade upp recept på mördegar via google och tillsatte sedan smör så att jag fick en deg som det gick att kommunicera med. Marängen var inget problem tack vare köksmaskinen. Själv hade jag inte orkat slå vitorna. Det blev en okej kaka men jag får experimentera med receptet till nästa gång. Enklast är nog att göra en vanlig pajdeg.

Så här blev det.

Förra veckan bakade jag en laddning rågbullar. Den här gången med valnötter. Receptet varierar beroende på humör men i korthet går det ut på 1 kg mjöl och en halv liter degspad. Så här:

600 g rågsikt, 400 g grahamsmjöl och litet fiberhavregryn om jag har samt 200 g vetemjöl blandas i en stor skål. (Kitchen Aid gör jobbet hemma hos mig.)
1 pkt jäst för bröddegar rörs ut med litet socker i en skål.

Degspad gör jag så här:
Smält ca 75 g smör i en kastrull. Häll på 5 dl mjölk, 1,5 dl sirap och 1,5 tsk salt. Låt bli fingervarmt. Häll i jästen.

Häll degspadet i skålen med mjölet och låt maskinen jobba ca 5 minuter. Låt jäsa en timme. Ta upp på mjölad arbetsbänk och knåda en stund. Rulla degen till en rulle, vik på mitten så att du får två lika långa halvor och skär itu. Fortsätt så tills du får 16 bitar. Rulla till bullar, lägg på bakplåt och låt jäsa en stund. Grädda i varmluft 250 grader ca 10 minuter. Pensla med vatten och låt svalna på galler under bakduk.

De blev mycket goda.

Det är mera välstädat hemma nu när jag har mera tid och jag mår mycket bättre av det. Robotdammsugaren Neato som jag skrev om i förra inlägget sparar verkligen ryggen. Jag behöver bara plocka undan på golvet och släppa lös den. I köket behöver jag städa varje vecka för det blir så smuligt och i sovrummet skräpar chiliplantorna. De kastar torra blommor och små vissna blad hela dagarna. Nu tänkte jag städa ordentligt, våttorka golvet och så. Plockade undan en massa prylar och lade på sängen så att Bosse skulle hålla sig borta därifrån. Jo tjena.

Hur vågar du störa mig?

Men efter några timmar blev det dammsuget i alla fall och jag tog det lugnt under tiden. Jag älskar att jobba deltid. 🙂

Äntligen deltid!

Jag har längtat i flera år och nu har jag äntligen nått målet. Deltid 60 %. Det kanske inte varar ända till pension, det beror på vilka uppdrag Manpower har inne när jag blir ledig nästa gång, men jag hoppas att jag kan fortsätta. Nu skall jag jobba måndag till och med onsdag i två månader, sedan får jag se vad som händer. Kanske vill kunden förlänga, kanske vill kunden att jag går tillbaka till heltid eller också tar uppdraget slut och jag får ett nytt. Man kan tycka att det är en otrygg tillvaro att aldrig kunna planera på lång sikt men för mig uppvägs den lilla nackdelen av de stora fördelarna med att jobba som bemanningsanställd. Nu har jag jobbat på Manpower i åtta år och jag trivs som fisken i vattnet. Får jag bara fortsätta på deltid kanske jag vill arbeta längre än de fyra år jag har kvar till pension.

I princip är jag nu deltidspensionär, fast ytterst temporärt och utan att lyfta pension. Jag tycker att det är en bra övning att vänja mig vid en mindre kassa eftersom lönen självklart också går ned med 60 procent. Jag kan inte utnyttja några riktiga pensionärsrabatter men jag är van att hålla hårt i plånkan och våra fasta utgifter är små så det borde funka bra. Gissa om det känns skönt att inte ha några lån i det här läget.

Som det planeringsdjur jag är har jag tänkt ut en massa saker som jag skall göra nu när jag får mera ledig tid. Jag vill laga mera mat, baka, sy påslakan av mormors vackra hemsydda överlakan, storstäda, promenera i stan, träna, skriva mera och bara vara. Jag får tid att träna och ta hand om min hälsa som jag struntat totalt i de senaste 5-6 åren. Fitness24seven ligger tvärs över gatan och jag gjorde det första passet igår tillsammans med tränaren Rickard som visade hur allt funkade och gav mig några bra övningar att börja med. Gymmet är billigt, kostar bara 200 kr/månad. Jag längtar redan till nästa pass. Var överdrivet försiktig igår för jag har ingen träningsvärk alls idag. Vaknar jag klockan fem på söndag så går jag väl dit en sväng.

Idag har jag tvättat i lugn och ro, ätit lunch på goda rester från gårdagens middag, Nigellas ugnsstekta kyckling med paprika, purjo och oliver. Sedan gjorde jag nya naglar, slängde på en sommarklänning och strosade ut på stan i solen. Så himla underbart att vara ledig en vardag. Nu sitter jag med kaffe och hembakta muffins medan nya husdjuret Neato städar köket åt mig. Imorgon skall jag börja med att stuva om i garderoberna.
Får man ha det så här bra egentligen?

Sommar summarum

Helt okej kompensation för den eländigt griniga sommaren 2012 och den überjävligt långa vintern. Jag trodde nästan att det inte skulle bli vår alls. Vinterhelvetet höll sig kvar i evigheter med snö och kyla och mitt humör var lika stabilt som nitroglycerin på en motorcrossbana. Sedan kom äntligen våren och sprang igenom hela programmet på ett par veckor. Sommaren kom i maj och himmel, vad underbar den har varit. Per hade lång semester eftersom vi hade besök från USA i juni och jag hade mina vanliga två veckor efter midsommar. Det var i kortaste laget. Jag tog visserligen strödagar ledigt när det var fint väder och lugnt på kontoret men nästa sommar skall jag försöka vara ledig litet längre.

Vi var hemma hela sommaren med undantag för en långhelg i Skåne. Tyvärr av en tråkig anledning då Pers mormor gått bort och vi var på begravning. Det var en mycket fin och högtidlig akt och jag var glad att få träffa mina rara släktingar. Passade också på att njuta av svärmors underbara trädgård och den fina bubbelpoolen de skaffat.

Sommarvädret har varit perfekt för mig som mår jättedåligt om temperaturen går över 30 grader. För det mesta har den legat kring 25-27 med några få tropiska nätter då det varit kvalmigt och svårt att sova. Vi har haft sommar (enligt min mening) i nästan fyra månader och det är nog längre än normalt. Har vi tur och vindarna håller i sig får vi en lika vacker höst med sol och klar luft. Det börjar redan bli svalare på nätterna. Temperaturen brukar ligga omkring 10 grader när jag vaknar vid femsnåret på morgnarna. När jag står och väntar på morgonbussen brukar jag tänka på hur samma temperatur kändes i våras. Plus 10 grader i februari är något helt annat än samma temperatur i augusti. Nu kan man fortfarande gå i sandaler och utan varma jackor. En kavaj är skönt på morgonen förstås. Skuggorna är långa och solen står lågt.

Utsikten från kontoret kl 06:30. Det är inte sommar längre, det är förhöst.

Jag längtar efter mina höstkläder. Jag ser fram emot att städa i garderoben, lägga undan de mest somriga plaggen. Sortera ut höst- och vinterkläder som skall till Myrorna och sådant som är så slitet att det skall slängas. Jag slänger inte gärna saker men om jag inte använt ett plagg på fem år så åker det ut. Om en vecka börjar jag jobba deltid, tre dagar i veckan, och då får jag tid över att pyssla hemma som jag vill. Det skall bli så skönt. Jag skall skaffa kort till gymmet tvärs över gatan och börja gå till Axelssons duktiga elever med min onda rygg då och då. Jag skall njuta av att få egen tid och kanske börjar jag till och med orka träffa folk igen när jag laddat batterierna. Hoppas det.

Fem bra saker med semester

Igår var sista vardagen på årets sommarsemester och jag börjde fundera över vad som är så bra med sommar och semester i största allmänhet:

1. Frihet
När jag är ledig äger jag min egen tid. Mitt liv är mitt. Jag går upp när jag vill, äter när jag vill, gör vad jag vill och vill jag inte så låter jag bli. Jag kan glömma klockan och låta kroppen följa den rytm som den mår bäst av. Jag vaknar vid fem-sextiden som vanligt, går upp, äter och surfar eller läser litet. Sedan faller ögonen ihop vid nio och då kryper jag ned hos min älskade och snusar gott en timme till. Kanske vaknar vi och går upp tillsammmans, kanske går jag upp själv. Ser sällan Per före lunchtid när vi är lediga. Sedan går dagen i lugn och ro med de aktiviteter som vi känner för. Det är oerhört lyxigt.

2. Inget klädtvång
Älskar att kunna knata omkring helnäck i lägenheten. Möjligen har jag underkläder och någon tunn transparent tunika som mest ligger som en smekning på kroppen. Vi kan ha fönstret öppet och njuta av fågelsången och doften av sommar och sol. När vi går ut har jag bara en lätt makeup och en lång sommarklänning eller kjol. Sandaler på fötterna och sommarväskan på axeln.

3. Ljuvliga sommar
Jag avskyr vintern med dess mörker, kyla och slask. De två första månaderna på året är bara en lång pina av längtan till mars, ljusare morgnar och vårdagjämning. Så fort det blir tillräckligt med plusgrader får sovrumsfönstret vara uppe dygnet om vid uppehållsväder. Jag älskar doften av blommor och nyutspruckna blad. Balsampoppel, hägg, syren, kastanj och vårens första gräsklippning. Sedan fläder, rosor och jasmin när högsommaren kommer i slutet av juni. Att ligga i min älskades famn omsluten av dessa ljuva dofter är så nära paradiset jag kan komma.

4. Lata lätta middagar
På semestern äter vi vad vi vill och när vi vill. Är det varmt blir det ofta sallad med en köttbit, lax eller kyckling. När jag gör min standardsallad utgår jag från en påse med blandad sallad som är färdig att användas. Det vore kanske mera pk att köpa olika sorters färska blad i lösvikt men de måste sköljas och när det är gjort slänger jag i alla fall nästan hälften av dem för jag är totalt salmonellaparanoid när det gäller sallad. I runda slängar gör jag så här:

1 påse färdig salladsmix
Färska blad från basilika, salvia, oregano, timjan och några kvistar rosmarin. Jag har alltid örtkrukor i köksfönstret och skördar vartefter.
1 grovhackad tomat
1 finhackad vitlökskyfta
Hackad färsk gurka, paprika och en ajo amarillo från egen odling
1-2 grovt hackade avocados
Till dressing använder jag min egen chili-vitlöksolja och färsk pressad citron samt kryddar med svartpeppar och litet flingsalt. Vi har balsamvinäger men jag har svårt att förstå mig på den.

Jag brukar ofta hinna äta frukost två gånger innan Per går upp. Då behöver han en kopp te att morna sig med och när jag blir hungrig igen är det dags för riktig mat. Är vi ute på stan äter vi på något av favoritställena som Texas Longhorn, Eriks vinbar, Lisa på Torget, Ciao Ciao på Vanadisplan eller Milano. Vi går ofta förbi ställen som vi tänker att ”hit måste vi går och äta” men när vi blir hungriga kommer vi aldrig ihåg dem. Gick nyligen förbi en trevlig italiensk trattoria som hör till Cloud Nine på Norra Bantorget. Undrar om vi någonsin får tummen ur och går dit.

5. Ingen stress
Vi är inte mycket för att man ”måste” göra en massa saker på semestern. Inget renoverande, inget hysteriskt flängande på olika aktiviteter och inga folksamlingar. Jag är en introvert person och har alltid tyckt att det varit jobbigt med mycket folk och högljudda fester och nu när jag blivit äldre är jag rent sagt folkskygg. Tackar ständigt nej till fester och mingel om de har hög risk för småbarn eller ligger så avigt till att jag inte kan fly hem med kommunala färdmedel. Det största stressmomentet från förra sommaren var när snälla människor ringde och gratulerade på min 60-årsdag. Jag hade dolt den på Facebook i god tid men det finns ju de som skriver upp saker på penna och papper. Detta året har våra födelsedagar förflutit stilla och lugnt. Vi har köpt saker till varandra som vi tycker om och jag har fått ett underbart kort med en trädgård på av min älskade svärmor.

Ljuva helgdag. Inlägg 10 #blogg100

Underbara helgmorgon med strålande sol och minusgrader som vi inte behöver gå ut i, sova länge (kl 07) och äta frukost i lugn och ro. Sedan skall vi väl rensa mera, slänga saker, fortsätta med städprojektet men inte just nu. Jag behöver vila och känna att jag är ledig. Samtidigt kan jag bearbeta alla intryck och idéer den gångna veckans händelser har genererat. Skall vi renovera hallen eller inte? Om ja, när och skall det ske? Före eller efter inskaffandet av katt? Nu tror jag iofs att det där med katten ligger ganska långt in i framtiden eftersom jag inte kan tänka på annat än Miu Miu som kapat mitt hjärta med hull och hår. Vi får väl se vad som händer i den vägen.

Vi har redan gjort oss av med den stora svarta gipspantern. Jag köpte den när jag flyttade in 1983, har älskat den mycket men nu är den så sprucken att den snart faller sönder av sig själv. Per ställde ned den i soprummet igår kväll. Där står den nu i en behållare för grovsopor och skrämmer väl slag på den som vågar sig in. Fast det skulle inte förvåna mig om någon tog hand om den. Väl bekomme i så fall.

Hallmattan har jag också ett gott öga till. Den är en ”äkta” persisk matta som jag köpte på Nessims vid Norrmalmstorg då jag fortfarande hade firma och kontor på stan. Det var på den tiden dokumentären om Iqbal nyss hade visats och jag tänker fortfarande på den där modige grabben och hans bittra slut. Det var så oerhört sorgligt. När jag köpte mattan påpekade jag att jag ville ha en slitstark hallmatta och den fick inte vara tillverkad av barn. Säljaren rekommenderade då en persisk matta för ”de skulle aldrig behandla sina barn på det viset”. Jag, mitt dumma nöt tänkte inte på att de kanske skulle kunna tänka sig att behandla andras barn på det viset så jag köpte mattan. Den är vacker men för tung för att släpas ut på gården och piskas för det skulle den behöva. Jag vägrar att släppa en mattpiska över min tröskel och skälet till det är inget jag tänker berätta om här och nu. Det får bli en annan gång. Mattan kommer att kemtvättas och sedan skänkas bort. Om ingen bland släktingar, vänner eller nätbekanta vill ha den så hamnar den hos Myrorna.

Nu är klockan strax efter ett, solen börjar redan dala och vi äter frukost. Precis som det skall vara en lat ledig lördag.

Småvarmt, äggröra och Prozaco

11, Tre favoriter ur filmens värld

Har för mig att jag berättade om mina tre favoritfilmer i förra bloggutmaningen så nu tänker jag prata om tre regissörer istället.
Jag minns inte hur gammal jag var när jag såg Akira Kurosawas De Sju Samurajerna första gången men den trollband mig fullständigt med sin våldsamma skönhet. Gör fortfarande som alla Kurosawas filmer jag hittills sett. Berättelsen om det onda mot det goda (som vanligt förstås) och att det inte alltid är givet vilket som är det ena eller det andra och när (mindre vanligt). I senare filmer som Kagemusha och Ran har jag också fäst mig vid den vackra musiken. Att se hur en hel armé kommer vällande, obönhörlig som en flodvåg, till Toru Takemitsus stillsamma toner gör det hela så mycket hemskare. Kontrasten skärper till och visar krigets galenskap och grymhet mycket tydligare än om det hela hade skett till det smått hysteriska oväsen som man är van vid från västerländska (läs amerikanska) produktioner.

Den första Tarantinofilm jag såg var nog From Dusk Till Dawn som han gjorde ihop med Robert Rodriguez. Jag tyckte att den var en helt okej vampyrrulle med en modern twist, kanske litet i våldsammaste laget men speciell. Reflekterade inte mycket över Tarantino själv utan var nog mera intresserad av Kiefer Sutherland som jag då gillade väldigt mycket. Men efter att ha sett Kill Bill 1 ville jag bara ha mer och såg raskt flera av de andra filmerna; Pulp Fiction, Reservoir Dogs, Grindhouse med flera. Favoriterna förblir Kill Bill 1 och 2. Mycket pga Uma Thurman men också David Carradine, The Bride’s koleriskt kärleksfulle mästare, underbara Lucy Liu och hennes mycket dödliga galenpanna till livvakt. Jag kan se de där filmerna hur många gånger som helst.

Om jag säger David Lynch så tänker alla direkt på Twin Peaks och det är en underbar TV-serie men inte det första av Lynch som jag såg. Det var Elefantmannen. Det var en fantastisk film med stora skådespelare men på den tiden tänkte jag sällan på vem som regisserat eller vilket arbete som en stor filmproduktion innebar. Jag konsumerade slutprodukten och var nöjd med det. Som tur är uvtecklas man med tiden. När jag såg Wild At Heart första gången såg jag också namnet David Lynch och lade det på minnet. Jag var medveten om hysterin kring Twin Peaks när den kom men såg den aldrig förrän långt senare. Ledmotivet hade jag dock sett på MTV och förälskat mig i. Så outsägligt vackert.

Edit: stavfel och grammatik

4. Tre favoritlåtar just nu

Jag har fått ett premiumkonto på Spotify av Älskade Make så jag lyssnar ganska mycket på musik när jag kommit hem från jobbet. Har en del olika playlists; den bluesiga funkiga listan, den meditativa litet smådeppiga listan, listan som går i baktakt, vår gemensamma mix och så favvomixen som innehåller allt mellan himmel och helvete från Albinoni till Recoil. Jag tror att jag plockar tre favoriter ur den som jag också kan hitta på YouTube.

Hur ledsen jag än är blir jag alltid på bättre humör när jag hör Manu Chao sjunga Me Gustas Tu på franska, portugisiska och vad det nu är. Jag gillar inte den där raden om röka men slår dövörat till och skuttar runt med glada hoppsasteg.

När jag nu ändå är på baktaktshumör så fortsätter jag med Dawn Penn och No No No. Jag älskar den låten. Den har ett sådant härligt gung och är underbar att dansa till.

Men nu har vi varit snälla och jag är inte på snällt humör alltid. Avslutar med Recoil och Breath Control. Den är litet skrämmande men också lockande på ett pirrigt nästan förbjudet sätt. Och jag gillar basen.