Drömmen om en fransk köksträdgård

En potager, en fransk köksträdgård, är inte vilket grönsaksland som helst. Den skall vara både praktisk och estetiskt tilltalande. Ett tempel för både öga och gom. Gärna för bin och fjärilar också med undantag för kålfjäril och en del andra marodörer. I det lilla hörn av trädgården som härbärgerar våra köksväxter hoppas jag kunna skapa något som åtminstone liknar en potager. Det blev inte mycket av den förra året för det sliter på ryggen att gräva bort gräsmatta och det fanns mycket gamla rötter att riva upp. Jag köpte några pallkragar på ICA, grävde ned dem litet på måfå och grävde upp några kvadratmeter till sallat och rotsaker. Köpte vinbärsbuskar och jordgubbsplantor på Lidl och petade ned.

Första försöket 2015

Efter att ha funderat över sommaren kom jag fram till att det blir snyggast att utgå från den räta vinkeln i hörnet, skapa en triangel och runda av basen så att det blir en tårtbit. Eftersom vi knappt har några räta linjer alls runt huset så tyckte jag att det passade bäst med de övriga strukturerna. Jag tittade på nätet efter inspiration.

Väldigt snyggt men svårt att skörda utan att trampa i grödorna. Jag gillar plattsättningen men skulle hellre kanta med någon kryddväxt. Rosmarin hade varit underbart men den klarar tyvärr inte vintern hos oss. Timjan borde funka.

Den här känns bättre även om den ger ett sandigt intryck. Jag tänker nog använda grus. Tycker om grus som knastrar under fötterna. De tårtformade odlingslådorna går att göra med bitar i olika längder som finns att köpa på nätet. Jag har redan lådor på ytterkanterna men behöver fylla ut med mindre strukturer.

När jag tänkt färdigt grävde jag den rundade delen som skall husera bärbuskar. Vinbär hade jag redan. Nu var det höst så jag passade på att sätta vitlök. För att markera ingången till min potager ville jag ha något på höjden så när våren kommit skaffade jag ett par snygga stöd till blomsterbönor att få klättra i. De är både vackra och goda. Det fanns plats kvar i rabatten och där satte jag blåbärsbuskar. Mellan bärbuskarna har jag sått ringblommor. De har inte grott än vad jag kan se men nu har vi haft sommarväder några dagar så jag hoppas att de sätter fart.

Jordgubbarna flyttades till blomsterrabatten på baksidan där de får agera kantväxter. Lättare att hålla efter revorna då och jag behövde ändå gräva upp det gamla landet för höstanemonen som står intill sprider sig väldigt. Nya pallkragar och ett par tunnlar inhandlades. De flesta kryddväxterna har klarat sig och flyttades till en egen låda. Ny dill och persilja såddes men med tanke på det dåliga resultatet förra året har jag inte så stora förhoppningar om dem. Dragonen överraskade med att både övervintra och uppvisa ett imponerande rotsystem. Den klarade flytten till den nya platsen och växer nu fint.

Kålrot och selleri förgroddes inomhus med varierande resultat och får jag en eller två rotselleri blir jag nöjd. Kålrötterna verkar klara sig bättre. Sallat, spenat och rädisor spirar redan och jag hoppas att morötter och palsternacka snart tittar upp ur jorden. Rödbetorna såddes igår så de dröjer väl ett tag till. Ärter kan sås nu så de skall läggas i blöt ett dygn och petas ned i en ledig låda. Den sista lådan väntar jag med att gräva ned för där tänker jag ha grödor som kräver en jordtemperatur på minst 15 grader och det blir nog inte förrän efter midsommar. Tomater och chili petar jag ned när och där jag kan. Det får räcka för den här säsongen. All gräsmatta som finns i tårtbiten skall grävas bort och ersättas med odlingsbäddar och grusgångar men jag varken vill eller orkar göra allt på en gång.

Så här ser det ut nu. Mycket arbete återstår.

Första året i huset

Idag har vi bott ett år i vårt lilla hus. Tiden har gått fort. Det känns som om vi alltid bott här. Jag tänker på hur det såg ut dagen vi flyttade in. Kartonger staplade överallt och flyttgrabbarna som svor över den trånga branta trappen till övervåningen. Sängen var för bred och vi bröt ihop över detta tills de kom på att de kunde fira upp den via balkongen. Tur. Vi hade verkligen inte velat byta ut vår nästan nya säng.

Det tog över en månad att packa upp allt.

Huset var snyggt renoverat och vi behövde inte göra några större förändringar. Bristen på gardiner i sovrum och duschrum på övervåningen var en källa till frustration för ni vet hur det är under den mörka årstiden. Upplysta rum förvandlas till bio för alla som befinner sig på gatan utanför och det finns vissa saker, typ dusch och klädbyte, man vill göra utan publik. Vi nappade snabbt på ett erbjudande från en persiennfirma och fick snygga rullgardiner.

Fast det roligaste var erbjudandet om att flytta som kom med första postutdelningen.

Jamen, vi kom ju nyss!

Vår enligt SMHI anlände 22 februari och jag började snegla på trädgården som såg mer än lovligt risig ut. Vi tog hjälp av en trädgårdsdesigner och Farmartjänst som gjorde snygga gångar och rabatter åt oss. Jag grävde en början till grönsaksland och sådde sallad, morötter, rödbetor och örter och planterade ett litet jordgubbsland. Några vinbärsbuskar fick också plats.
Så länge Per var mellan jobb gick vi långa promenader varje dag och lärde känna vår nya stad och dess omgivningar. Fotograferade och njöt av våren. Sedan började Per på Tech Troopers och satt mest i telefon eller gjorde hembesök hos frustrerade människor som behövde hjälp med vrenskande IT-prylar. En ny vardag infann sig. Jag som lycklig hemmafru och han som hemmajobbande IT-expert.

Mest jobbade jag i trädgården

Men det blev även tid över för vårpromenader.

IKEA gjorde strålande affärer och sålde utemöbler till balkong och trädgård. Det blev en underbar sommar med grill och villaliv. Vi fixade småsaker som fått anmärkning vid fastighetsinspektionen och påtade i trädgården. Jag som saknat mina morföräldrars hus och trädgård återskapade så mycket jag kunde med de förutsättningar som fanns. Vilken lycka det finns i enkla sysslor som att klippa gräs och räfsa. Sedan ta en dusch och sätta sig i en stol under äppelträdet och bara njuta av tillvaron.

Under äppelträdet

Summer is for animal prints

Hösten kom i oktober lagom till vår elfte bröllopsdag som vi firade på söta franska restaurangen La Petite. Jag skördade grönsaker, kokte mos på äpplen som jag fått av vår snälla granne, kokte chilisås och lade in rödbetor. I naturen hittade vi hallon, björnbär och nypon.

Bröllopsdagsbubbel

Fina hallon

I ett hav av sura björnbär

Skåne har inte mycket till vinter. Vi hade en del frostnätter i december men en grön jul. Däremot hade vi julgran, något som jag saknat de senaste 20 åren ungefär. Vi var litet oroliga för katter i granen men Bosse nöjde sig med att titta, nosa och rulla runt på julgransmattan. Skönt, då vet vi att vi kan ha gran i fortsättningen. Vi hade en lugn och fin jul med bara det nödvändigaste på julbordet och några klappar till var och en.

Julgranen

Nyår firade vi hemma för jag är skotträdd och vägrar gå ut på nyårsafton. Vi hade också blivit förvarnade av våra grannar bredvid att det skulle bli mycket raketer från huset mittemot. Det blev det mest infernaliska liv jag någonsin varit med om. De började redan vid fyratiden och höll sedan på hela kvällen. Den ena “tårtan” efter den andra smälldes av och vid tolvslaget skakade hela huset. Bosse sprang och gömde sig bakom dammsugaren i städskrubben och Disa letade vi efter en halvtimme innan vi hittade henne inkilad mellan tvättmaskinen och kaklet i källaren. Som tur var repade de sig till nästa dag. Gatan var full av skräp från fyrverkerierna och jag hittar fortfarande små rör och pappersbitar i trädgården. Skönt att det bara händer en gång om året.

Gott Nytt År

Vi fick ingen snö förrän i januari och jag skottade bara två gånger på hela vintern. Nu är det redan februari och ljuset börjar komma tillbaka. Årshjulet har snurrat ett varv och det blir vår igen. Talgoxarna har börjat inspektera holken och imorgon kommer arboristen och beskär äppelträdet. Då skall holken städas inför den nya häckningssäsongen. Bosse kammas redan intensivt och all den fina pälsen som han släpper sparar jag. Den skall sedan hängas upp i en tom fröautomat och hängas i äppelträdet åt frusna småfåglar.

Trädgårdsprojektet, grundarbeten

Arbetet med min längtans trädgård har börjat. Jag ville utgå från den skiss jag fått av Cattis och Eira Trädgårdsdesign men kanske göra andra val med avseende på växter. Jag vände på skissen så att norr kommer uppåt. Därför blev texten åt fel håll.

Huset ligger inramat i en cirkel av stensatta gångar. Framsidan har steksol mest hela dagen och där vill jag ha ett medelhavstema och utnyttja att vi nu bor i odlingszon 1 och kan ha en del värmekrävande växter som inte går i andra delar av landet. Jag hade tänkt spaljera ett persikoträd mot husväggen på framsidan men därav blir intet pga dräneringen. Jag vill inte punktera den genom att lägga jord intill husgrunden. Persikoträd skall det ändå bli och kanske även fikon och aprikos men de får placeras fristående. Det minst vindpinade hörnet reserverar jag åt fikonträdet för jag vill väldigt gärna ha egna fikon. En vinranka vore inte heller så dumt men jag har inte tänkt ut någon bra plats åt den ännu. Jag har slitit mitt hår över hur jag skall transportera allt utan bil men Väla Trädgårdar har snällt sagt att de kan ordna transport om jag behöver. Rabatten skall ligga innanför den halvcirkel som formas av trädgårdsgången och kantas med lavendel. Om jag hittar skall jag också plantera kantnepeta (kattmynta) åt Bosse. Intill fågelbadet som skall stå i mitten vill jag ha en röd jättevallmo. Inget är så vackert som när den breder ut sin sidenkjol på sommaren. Mormor hade en sådan och jag älskade den. Sedan behöver jag någon form av marktäckare med medelhavskänsla och vad det skall bli har jag ingen aning om i dagsläget. Arbetet med gången på framsidan har startat. Det gick åt mycket gatsten.

Baksidans rabatt skuggas av huset större delen av dagen. Där skall jag ha perenner och litet skuggtåligare växter. Två blodfläderbuskar att göra ljuvlig rosa flädersaft av vill jag ha. Astilben som slår ihjäl det mesta på norra delen av trädgården skall delas och flyttas till den här rabatten. Likaså den söta stjärnflockan. Höstanemonen som gärna vill breda ut sig über alles skall begränsas till sin ursprungliga plats och invasionsstyrkorna flyttas till skuggrabatten där jag kan hålla reda på dem. Som marktäckare vill jag ha daggkåpa och hostor av olika slag, helst vita. Inget är så vackert i månsken som vita blommor. Vit löjtnantshjärta, vit stormhatt och vita riddarsporrar vore inte heller fel. Rabatten skall kantas av buxbom som jag skall flytta från det tråkiga planket vid uteplatsen. Behöver nog köpa några extra men de är inte svåra att få tag i. I trädgården hittade jag också ett par exemplar som grävts ned på oväntade platser. De är dolda av grönskan nu men jag kommer väl att hitta dem till senhösten då saker börjar vissna ned. De började med att gräva ca 30 cm. Sedan lade de ned fiberduk, olika sorters grus och plattade till. Sist satte de sten och borstade ned stenmjöl i fogarna. Hela tiden var det över 30 grader varmt.

Min lilla köksträdgård är än så länge ett embryo till den potager jag vill skapa. Trädgårdsdesignern föreslog ett fruktträd i hörnet men där vill jag ha komposterna istället. Har redan ställt dit den första. Nästa år ställer jag ut en ny. De skall bli tre stycken totalt. Vid gränsen mot granntomten finns ett par urgamla vinbärsbuskar utan vinbär, allsköns ogräs och stubbar efter nedsågade träd. Allt det skall rensas bort så att jag kan utöka den odlingsbara ytan så mycket som möjligt. För att spegla halvcirkelformen runt skuggrabatten har jag tänkt slå ett snöre i hörnet av tomten, sträcka ut det till de vinbärsbuskar jag provisoriskt satt ut och dra upp en ny rundad form. Då får jag en köksträdgård typ pizzaslice i jätteformat. I mitten av den rundade kanten vill jag ha någon form av portal som ingång. Funderar på att skaffa en rosbåge och sedan låta något ätbart klättra på den. Störbönor kanske. På båda sidor om portalen skall det vara bärbuskar. Röd vinbärssaft är gott och svarta vinbär blir både gelé och dessertvin. Hallon vill jag inte vara utan och de får vara intill häcken mot granntomten. Eller skall jag sätta vinbären där istället och låta hallonhäcken utgöra den rundade delen av pizzabiten på var sin sida om portalen? Funderar fram och tillbaka och vet inte hur jag vill ha det än. Köksträdgården sedd från balkongen.

Vid garageuppfarten fanns förut en mängd röda rosor men de förra ägarna hade tagit bort de flesta för att de var i vägen för bilarna. Vi vill återställa rosenrabatten och försöka ta bort de självsådda ungträd som växer intill planket. Vi vet inte vilken rossort det är men Flora Linnéa i Helsingborg är mycket duktiga och kan säkert hjälpa oss. Hur kan man ta bort rosor?

Farmartjänst skall bara småstäda litet och sedan är grundarbetena klara. Nu börjar det roliga med planteringen. Det är styv kuling och skurar idag men jag har petat ned den lavendel jag köpt i omgångar under våren. Skall åka till Väla Trädgårdar och titta på träd och buskar när det äntligen blir uppehållsväder igen. Har jag otur får jag gå för bussen dit går inte ofta och nu är dessutom vägen avstängd ibland pga underhållsarbeten. Man behöver inget gymkort när man bor på landet. 🙂

Trädgårdsprojektet, inventering

När vi flyttade in i februari var trädgården ganska intetsägande och bestod mest av risbuskar, torra frökapslar och blomstänger från förra säsongen och en ledsen gräsmatta. Vi väntade tålmodigt (nåja) på att vårsolen skulle väcka den så att vi fick se vad som bodde hos oss.

Det såg ganska trist ut i början. Jag började med att gräva ett litet grönsaksland och köpa vinbärsbuskar billigt på Lidl.

Rhododendron var lätt att känna igen tack vare sina vintergröna blad och forsythian kände jag snabbt igen på siluhetten. Järnek och lagerhägg identifierades av trädgårdskonsulten som vi anlitade för att hjälpa oss med design och förslag på vilka växter som kunde trivas var. Tack vare Google och trevliga trädgårdsgrupper på Facebook har vi så småningom lyckats få namn på det mesta:

Doftande schersmin stod högt på min önskelista och hurra, vi har flera stycken.

Prydnadsäpple. Vilken sort har vi inte klurat ut än. Kanske kvitten.

Det här är kanske också kvitten. Den står trångt inklämd mellan förväxta och självsådda buskage. Sträng rensning står på aktivitetslistan.

Detta skall vara alpslide enligt Facebook. Den är fin, doftar honung och vanilj men behöver mera plats runt omkring sig.

Denna funderade vi mycket över men kom fram till att det nog är prakttry. Den blommar överdådigt och vackert.

Astilben är också en av mina favoriter som jag blev glad att hitta.

Denna stenöken skall vara uteplats. Urtråkig! Här vill jag ställa ett växthus. Det måste ändå ha ett golv att stå på. Intill planket mot grannens tomt växer buxbom som borde ha klipps för länge sedan. Den skall klippas ned till hälften (minst) och sedan flyttas till att kanta trädgårdsgången som skall gå i en cirkel runt hela huset. Sedan planterar jag något vackert vid den del av planket som kommer att vara solbelyst när växthuset kommit på plats.

Vi har drömt mycket och planerat mycket men det verkar som om det mesta kommer att gå i lås. Farmartjänst i Helsingborg har hjälpt oss med markarbeten och stenläggning och gjort ett bra jobb. Berättar om det i kommande bloggpost.

Vi blir med hus

Det började egentligen för flera år sedan då vi gjorde våra första trevande försök med att odla chili på fönsterbrädan i sovrummet där det var soligt och varmt. Den hobbyn bet sig fast och sedan dess har vi alltid ett par krukor med olika sorters chili som sedan förgyller vår matlagning. Det såddes fler frön än chili kan man säga.

Första försöket 2007

Odlandet väckte mina slumrande trädgårdsdrömmar. Minnena efter mormors underbara grönsaksland och nöjet att gå ut med en korg på armen och plocka färska ärter, persilja, haricots verts (eller herrkuvert som mormor sade) och söta mjälla morötter blev en längtan som växte och växte. Jag älskar vårt hem men det har ingen balkong. Fönsterbrädan kändes trång. Jag ville ha mera utrymme för mina gröna drömmar och pensionen hägrade vid horisonten. Jag började surfa på Hemnet, räkna och budgetera.

Det är fanimej omöjligt att hitta en bra lägenhet med balkong i Stockholm om man inte vill betala 5-7 Mkr! Låna går förstås men jag hatar lån och vill inte tillbringa min ålderdom med att oroa mig för räntor och amorteringar. Jag vill inte heller flytta halvvägs till Uppsala eller Södertälje, då kan jag lika gärna flytta från Stockholm helt och hållet. Surfandet på Hemnet gick i allt vidare cirklar.

Sedan började min svåger lägga upp förföriska sommarbilder från Helsingborg på Facebook. Fröet som hade såtts i min hjärna växte nu till ett vildsnår av begär.

Helsingborg har en playa!

I augusti förra året fick jag syn på ett hus i Helsingborg som var tillräckligt fint för att vi skulle åka ned och titta på det. Huset var fint på bild, trädgården också även om den var vildvuxen men efter mycket tänkande och lusläsning av besiktningsprotokollet tackade vi nej. Människor med tummen mitt i handen skall inte ta på sig renoveringsobjekt. Det här huset behövde nytt tak, omdränering av grunden, garantireparation av badrummet som visserligen var nytt men klantigt gjort osv. Ville vi bo på en byggarbetsplats? Nej, det ville vi inte.

I ett sådant här läge är det väldigt bra att redan ha en bostad som man tycker om. Att sälja lägenheten först och sedan leta hus med risken att bli tvungen att temporärt placera sig någonstans där man egentligen inte vill vara är otänkbart. Jag skulle inte stå ut med den stress det skulle innebära att sörja mitt gamla hem och vantrivas i det temporära samtidigt som jag desperat letade efter platsen jag egentligen ville bosätta mig på. Dessutom skulle det innebära två flyttar istället för en.

Huset som vann våra hjärtan efter idogt letande ligger lustigt nog granne med det första. Skvadrongatan i Helsingborg kommer att bli vårt nya hem. Det är inte stort, bara 95 kvm fördelat på ett och ett halvt plan, men det är välskött. Grunden är omdränerad, köket nytt och vi behöver inte göra några större förändringar. Anticimex som gjorde fastighetsbesiktningen tyckte också att det var ett fint hus. Äntligen får jag min trädgård.

Hit flyttar vi.

Chilifokus

Strax före midsommar blåste vår stora aji amarillo ned på golvet. Självklart hände det på natten så vi blev brutalt väckta av braket när krukan gick i bitar. Vi sopade upp det värsta och parkerade den ledbrutna amarillon i en hink tills vidare. Jag såg att rötterna hade det trångt trots att jag planterade om den i slutet av februari och jag hade ingen ny kruka som var större. Vi gick till Weibulls vid Hötorget och handlade i förrgår och imorse fick jag äntligen tummen ur att ta hand om eländet. Flera grenar hade brutits av och två omogna frukter får eftermogna i en skål i köket. Den största har blivit gul och fin men jag är tveksam hur det går med den andra. En av frukterna på själva plantan har också mognat.

Här är monstret nyplanterat i större kruka. Tung som fan.

Jag skulle kunna plantera om de andra också med tanke på hur rotsystemet utvecklats men orkade inte. Ju större kruka desto mera växer de enligt chiliklubben på Facebook så jag väntar tills nästa vår. Vi har lägenhet, inte handelsträdgård. Dessutom har vi bara ett fönster som passar att odla så solkrävande växter i. I sovrummet kommer solen fram vid middagstid och stannar till en bit in på kvällen. Där trivs plantorna bra och vi brukar alltid få mycket frukt på dem. Vi har inte så många av varje sort eftersom det är trångt. Vi har en röd habanero som är tre år, en piri piri och en cayennepeppar (tror vi) som båda såddes förra sommaren. Alla kommer från frukter vi köpt i livsmedelsaffären. Jag är osäker på cayennepepparen. Vi har trott att det var en jalapeño men nu har vi sett sådana i affären och de är mycket kortare och knubbigare till formen. Min älsklingsbebis är den solgula aji amarillon som härstammar från frukter maken tog hem från en resa till Peru för flera år sedan. Den är härligt saftig och pepprig men tillräckligt mild för att kunna ha färsk i sallader. Man kan göra salsa och annat med den men vi får så få frukter per säsong att jag föredrar att äta dem färska.

Hela odlingen. Småkrukorna innehåller plantor som jag sådde i början av mars. En del av fröna var blindgångare så jag fick så om.

Habaneron är alltid generös med frukterna.

De övriga plantorna är sena men när de väl kommer igång är de flitiga.

Bladen har en del gula prickar. Gissar att de kommer från insekter. När det är soligt slår jag upp fönstret på vid gavel så att de kan gona sig i värmen och kanske få litet besök av insekter. Jag har inte märkt att flugor och bin är överdrivet intresserade men den söta lilla blomflugan ställer sig ibland och hovrar nyfiket vid blommorna. För övrigt verkar de självpollinera sig ganska bra. Blommorna alltså.

Nu har vi inte våra chilibebisar bara att titta på. De skall ätas också och stark mat tycker vi båda om. Per är en hejare på att göra chili och vi lagar det gärna tillsammans. Jag tycker om att leka med kniven så jag hackar och Per kryddar och rör i grytan. Facebookgruppen Extreme Food som jag hittade för några månader sedan verkade ha en massa roliga saker i sin butik så idag åkte vi ned till söder för att titta. Vi snackade med en pigg och jättetrevlig tjej och tittade på allt i butiken. En annan kund kom in och visste inte vilken sås han ville ha men han gillade att äta färska habaneros. Jag försökte att inte stirra. Nog för att vi gillar stark mat men så hardcore att vi äter habaneros som om det vore jordgubbar, det är vi inte. Vi handlade chips, baconsalt och några såser.

Rovet från Extreme Food.

Istället för att jobba

Igår kraschade servern som härbärgerar systemet jag behöver för att kunna ankomstregistrera, boka med mera. Den hade totalhavererat under helgen och IT-killarna fick fullt sjå med att skaffa ny hårdvara och börja mecka med den. Klockan ett gav jag upp och åkte hem. För att städa, hade jag tänkt. Vill ha fint hemma till helgen då vi skall fira bröllopsdag. Nu hatar jag att städa så jag hittade snabbt en ursäkt att slippa. Vi hade fin nötfärs i frysen och jag hade funderat ett tag på att raida alla krukor med örter i köksfönstret och snygga till litet där. Det är snart säsong för hyacinter och örterna är iaf bättre att köpa i affären under vinterhalvåret. Köttfärssås med champinjoner, bacon, lök och örter skulle det bli.

Huvudingredienserna, minus färsen som tinade i mikron

Jag började med att fräsa tunt skivad purjo, finhackad gul lök och vitlök i olivolja och litet smör. Sedan hällde jag i en burk väl avrunna champinjoner och ett paket klippt bacon. Hackade örterna under tiden. Färsk oregano och basilika. Smuttade litet på mitt matlagningsvin. Hackade ned en av våra hemodlade habaneros. Riktigt saftiga och peppriga är de. Det behövs bara en till en stor gryta och det blir starkt som attan.

Vår habanero. Vi har bara en planta den här säsongen. Kanske sår jag en till nästa vår.

Nu var det dags för köttfärsen. När den stekt igenom så att det röda försvunnit hällde jag ned örterna och en strimlad paprika. Klämde rejält på tomattuben och dängde i en burk krossade tomater. Skvätte i litet vin. Har börjat köpa lådor igen. Det går en flaska rödtjut i veckan ungefär och jag är trött på att släpa flaskor. Hade sett att Cline som vi båda gillar nu skall finnas på låda men hittade den inte. Köpte istället SomeZin (ja, jag föll för namnet) och det är helt okej. Gillar zinfandel. Funkar bra till matlagning och i vardagslag. Tar jag ett glas vin till maten en vanlig arbetsdag vill jag gärna späda ut det med vatten och det känns inte så kul om man korkat upp ett dyrt flaskvin. Lådtjutet behandlar jag dock hur som helst utan några vinkulturella kval.

Dags för kryddor. Salt förstås. Jag gör ett gott rosmarinsalt själv. Det är busenkelt. Först luggar jag rosmarinplantan i fönstret och låter bladen torka några dagar. Sedan mortlar jag dem tillsammans med Maldon flingsalt och häller i en liten glasburk. Svartpeppar vill jag självklart ha i min gryta och sedan koriander, grönsaksbuljong, litet kycklingfond och sellerisalt. Extra oregano förstås. Riven parmesan skulle vara perfekt men den var slut. Messade Älskade Make som råkade befinna sig på ICA, och så var den saken biff.

Kryddbatteriet

När Per kom hem behövde vi bara koka litet pasta och sedan gluffade vi. Det blev gott. Rena porren faktiskt.

Ljuvliga försommar

Jag älskar verkligen den här tiden på året när luften är full av blomdoft och man fortfarande har hela den underbara sommaren framför sig. Sovrumsfönstret slås upp på vid gavel och alla sommarljuden strömmar in. Småttingarna på lekplatsen, koltrasten, sparvarna som lever rövare i buskagen och på kvällen fest och skratt från grannföreningen på andra sidan parken. Röda Berget är underbart att bo på. Den trevliga bloggen Miras Mirakel har ett fint inlägg om Röda Bergen illustrerat med vackra foton som hon tagit själv.

Mitt eget fotokunnande är extremt amatörmässigt men jag har roligt och det är väl huvudsaken. Jag står ofta i mitt sovrumsfönster och beundrar Hedemoratäppan utanför. Pysslar med chilibarnen. Vattnar, småpratar och pollinerar med topz.

Denna ståtliga kastanj är mitt främsta ögonsmek. Stolt, majestätisk och full av underbara blommor.

Chilibarnen artar sig väl. Detta är någon form av jalapeño. Vet inte vad som hänt med den. Har för mig att frukterna så annorlunda ut förra året. Kanske är det en mutation.

Habaneron sätter rejält med frukt. Vi har två plantor. Frön finns också en masse ifall någon skulle vilja ha.

De yngsta skotten är aji amarillos. De kommer från frön som Älskade Make hade med sig från ett besök i Peru tidigare på året. De är väldigt typiska just för Peru och ingår i många lokala maträtter. Man kan göra en underbar salsa på dem som går att använda till dip eller som bas i grytor. Frukterna är ganska milda, saftiga och skulle säkert göra sig bra i en sallad. Nu är vårt klimat litet väl mörkt och kyligt för att smakerna skall utveckla sig ordentligt men vi hoppas att vi får några frukter i alla fall. Sedan blir nog skörden bättre när vi övervintrat plantorna en gång.

Hot stuff

Per och jag älskar het mat. En bekant som är en entusiastisk och kunnig hemmaodlare gav oss några burkar med frön för ett par år sedan så nu har vi en egen liten chilifarm på fönsterbrädan. Det första året sådde jag flera frön i samma kruka för jag tvivlade på att alla skulle gro. Fel. Jättefel. De ställde upp mangrant och det blev trångt, kaotiskt men ganska trevligt i krukorna. Det var roligt att försöka gissa sig till vilken planta som var vad. Jalapeño, piri piri eller habanero? Vi fick en bra skörd och bestämde oss för att försöka hålla bättre reda på fröna i fortsättningen.

Årets främsta utmaning blir Aji Amarillos som Per tog med sig från Peru nyligen. Jag sådde 10 frön i torvbriketter och nu väntar vi med spänning på att de skall gro. Jag tänker ofta med saknad på min mormors enorma grönsaksland och längtar efter en egen trädgård men å andra sidan är jag nöjd med att slippa allt rensande, grävande och slit som obönhörligen följer med villa och trädgårdpaketet. Så det får bli fönsterodlande för vår del.