Dag 17 – Mitt favoritminne

Det går inte att välja en favorit. Det finns många minnen jag gärna tänker tillbaka på. Det gör mig glad. Jag borde tänka på dem oftare för jag lever trots allt ett mycket privilegierat liv. Min första egna semester är en favorit:

Jag tog en charter till Puerto de la Cruz på Teneriffa. Bodde på El Botanico och det var helt underbart. Jag hade sparat litet och ville satsa på ett bra boende och hotellet var det vackraste jag någonsin sett. Jag hade ett stort fint rum med balkong mot trädgården och utsikt mot vulkanen Teide. På morgnarna var jag uppe bland de första och tog ett dopp i poolen innan jag klädde mig för dagen och gick ned till champagnefrukosten. Champagnefrukost. Det hade jag bara läst om i böcker tidigare men på detta hotell serverades en överdådig frukostbuffé med allt man kunde önska sig och som avslutning kunde man gå och hämta ett glas cava. Flaskorna låg vackert på kylning i en vackert skulpterad fontän. Jag var mäkta imponerad. Efter frukosten gick jag alltid en sväng i den botaniska trädgården som låg ett stenkast därifrån och sedan blev det mest promenader eller lättjefullt läsande och badande i trädgårdspoolen. Det var så skönt att vara alldeles själv, fri från mammas strypkoppel och ingen karl som ständigt bestämde allt i minsta detalj. Känslan av styrka och frihet var fullkomligt berusande. Och den gav mersmak. 😉

En dag på stan

Vi hade en underbar dag igår. Jag hade litet ångest över att semestern snart var slut och att jag fortfarande hade en massa önskningar som jag ville ha uppfyllda. Sitta i parken med picknickkorg och böcker, larva runt på sommarrean, gå på muséer, kanske åka till Ulriksdals eller Brunnvikens trädgård och titta på blommor och fika, promenera mera osv. Värmen har ofta gjort att vi inte orkat gå ut men det blir ändå tråkigt att sitta hemma för mycket. Så igår gjorde vi slag i saken. Trevlig sightseeing med Tvåans buss till Söder och sedan trapporna ned till Stadsgårdskajen och Fotografiska. Ni som inte redan sett utställningen, pallra er genast dit. Den får inte missas. Annie Leibovitz fotografier är vidunderliga. Jag gillade också Vee Speers som fick mig att tänka på holländskt måleri som Vermeer . Kanske är det något med ljuset och hållningen hos de människor han fotograferar. Bilderna ger för övrigt mera en känsla av måleri än foto. Vi pratade länge om hur konstnären hade gjort. Hur får man ett foto att se ut som en akvarell?

Efter att ha dissat fikets plastiga mackor och sallader gick vi och våra knorrande magar åter mot City längs kajen. Vädret var gudomligt och det var härligt att promenera. Jag funderade en stund på Restaurang J vid Nacka Strand men det var säkert åtta år sedan jag var där sist och den finns kanske inte kvar längre. Vi kom så småningom fram till Pontus by the sea, tråkade ihjäl på menyn och backade några steg till Melanders. Toast Skagen till Per och rimmad lax med dillstuvad potatis till mig. Gott men inte lika gott som hos Lisa i Östermalmshallen. Skönt att vila trötta fötter och njuta av utsikten. Småprata. Bara vara tillsammans i nuet. Flanerade sedan genom Kungsan och tog tuben hem från Hötorget. Jag var så varm och trött att jag inte ens minns vad vi tittade på. Hemma låg avier om brev att hämta hos Handlarn på Vanadisvägen. Rek till Per och Nigellas Forever Summer till mig. Per var en ängel och gick och hämtade.

A perfect day.

Pixelvakt

Våra vänner J & M skulle fira midsommar i skärgården och det funkade inte att ta lilla Pixel med på turen. Tur för oss för då fick vi ta hand om Pixel några dagar. Pixel är en russian blue och jättefin med silvergrå päls och lysande smaragdgröna ögon. Han fann sig snabbt tillrätta hemma hos oss och var både kelen och hjälpsam.

Första morgonen hjälpte han till att laga frukost.

Sedan torkade han disken.

Han bevakade noga omgivningarna från en upphöjd position.

Sovrumsfönstret var populärt. Vi var litet nervösa för att han skulle trilla ut men det funkade med att binda upp fönstret med ett snöre och ställa litet blomkrukor i vägen.

Efter ett tufft arbetspass tvättade han sig noga.

Sedan hoppade han upp på favoritstället för en tupplur.
Gosekatt!

Ljuva sommar!

Jag har några favoritord i det svenska språket. Ord som jag tycker är särskilt vackra eller som betyder något speciellt för mig. Morgongåva är ett ord som jag älskar för att det är så vackert, får mig att tänka på sagor med lyckliga slut och den lilla Uppländska orten som jag åkt förbi ibland på väg till fjälls. Morgongåva hör intimt samman med favoritordet kärlek.

Favoritordet framför alla andra just nu är semester. Ett ord som hör ihop med en annan favorit; frihet. Vi är nu lediga i tre hela veckor och det känns alldeles alldeles underbart. Vi har inga större planer utan tänker ta dagen som den kommer, gå på muséer, äta ute, promenera, ha massor med sex, dricka bubbel och njuta av livet och varandra. Jag tror att det är första gången som vi får tre hela veckor tillsammans och vi har ändå varit ett par i över sju år. Det skall bli skönt att få göra som vi vill, när vi vill och hur vi vill utan att ha några bekymmer. Det är frihet.

En del saker finns förstås i kalendern. Tvättstugan idag och sedan dusch och en promme. Imorgon skall jag till skomakaren och hämta nyklackade sandaler och min vita väska som tappade handtaget förra veckan. På onsdag blir det lunch med Kär Väninna och nya ögonbryn på salongen. Midsommar firar vi (inte) hos vår bästis på Sveavägen. Tack för att du räddar oss från små grodorna.

Mellan uppdrag, första veckan

Nu har jag varit mellan uppdrag i en vecka och börjar känna mig pigg och utvilad. Visserligen gör jag en massa hushållsarbete men det sker i min egen takt och jag gör det jag känner för. Börjar alltid dagen med att kolla vilka uppdrag som kommit in på intranätet och att mobilen är ordentligt laddad. Har alltid block och penna inom armlängds avstånd ifall chefen skulle ringa och boka iväg mig på någon intervju. Även om jag sitter på bänken just nu så har jag trots allt arbetstid och går upp kl 06 på morgonen precis som vanligt och ser till att jag ser presentabel ut. Det är det minsta jag kan göra för mitt företag. Samtidigt måste jag erkänna att det är skönt att vara litet ledig nu när det är vår och soligt. Har haft fönstret vidöppet hela dagarna så att chiliplantorna skall få sol och luft. De första blomknopparna har redan visat sig.

Men inget paradis utan ormar. Igår kväll ringde det på dörren och jag och Per tittade på varandra, typ WTF. Det ringer aldrig på hos oss. Det var en granne som berättade att vi haft inbrott i vårt vindsförråd. Han hade också fått sitt uppbrutet och när han såg det passade han på att gå en vända och kolla överallt. Himla bussigt gjort. Jag vet inte vad det var för fjortispundare som varit inne i vårt förråd men de hade varit noga med att peta hål i varenda plastpåse. Kartongen med min mammas fina dockservis i porslin som hon lekte med som barn var tom. Varför tog de den och lämnade kartongen? Jag fattar inte. Sedan hade de varit inne i de stora kassarna med skokartonger. Biancokartongen som innehållit mina enda bekväma vita sandaletter var tom. Konstigt. De skorna fyller minst fyra år i sommar och jag hade tänkt köpa nya. Tjyven har antagligen 39 i skonummer eller en tjej med den storleken. En annan tömd kartong hade tidigare innehållit ett par skor inköpta på NK i juni förra året för ca 1500 kr. Pinsamt nog kommer jag inte ens ihåg vad jag köpte för skor förra sommaren. Brukar inte hitta bra skor på NK. Köper det mesta på Svan, Scholl eller Hallmans Skomakeri. Vi hittade två stora kassar med sommarskor men jag undrar om det inte borde vara tre. Jag får gå igenom alltihopa imorgon. En bra sak med det hela är att nu är vinden röjd. Mammas gamla resväska i plast och en massa tomkartonger har hamnat i grovsoprummet. Alla gamla kläder verkar vara kvar och jag behöver prova igenom dem, sortera efter storlek och trava iväg till Myrorna med det som jag inte kan/vill ha längre. Mjukisdjuren, barbiedockorna och de andra leksakerna får gå på auktion. Jag har att göra med andra ord. J-vla tjyvar! 😦

Semester hemma, sååå skönt

Jag njuter. Det är så underbart att vara ledig. Fri. Fri att göra vad jag vill, när jag vill och vill jag inte så låter jag bli. Härligt att sommarvärmen kom tillbaka med en tajming som är snudd på syndigt bra. Vi har sovit för vidöppet fönster inatt. Jag älskar att somna in till ljuden av natten och med doften av gräs och blommor som blir så tydliga just då. Fast fågeljävlarna väcker en förstås kl fyra på morgonen. Det börjar med talgoxen. Att det kan komma så mycket ljud ur en så liten pippi förstår jag inte. Jag älskar fågelsång men inte klockan fyra på morgonen, snälla. Koltrasten förlät jag. Den förlåter jag allt. Sedan gick jag upp.

Nu är klockan knappt halv sju och jag har hunnit stänka ett berg med lakan som skall manglas och örngott och handdukar som skall strykas. Det går bra i det nya köket. Jag behöver bara röja undan på bänkskivan så kan jag stänka tvätt där. Eluttaget är också perfekt placerat för att jag skall kunna stå och stryka bekvämt. Kanske bokar jag om tvättstugan till idag om det finns tid. Det är redan fullt i korgen. Vintergardiner och sängöverkast. Lakan och handdukar. Veckotvätt. Fy sjutton vad man drar ned och såå underbart det är att ha en bra tvättstuga i källaren. Vi har det bra. Jag tänker ofta på det och är tacksam för mitt liv.

Frukosterar med latte, äggmacka och DN på datorn. Ser att folk väljer att semestra hemma mera men “hemma” betyder “inom landet”, inte hemma i bostaden. Det är redan knöfullt på campingplatser mm. Grattis till de som gillar camping men jag är glad att kunna vara hemma i lägenheten. Jag älskade att resa i tjänsten när jag jobbade på Ericsson men privat tycker jag att det är skönast att vara hemma. Åtminstone om jag behöver vila ut och det behöver jag mer och mer med åren. Jag tycker om att kunna driva omkring på stan och fönstershoppa, fika eller bara flanera. Sitta hemma klädd i nästan ingenting och småstöka i köket och göra alla de saker som jag inte ger mig tid med när arbetet tar all energi. Visst skulle jag gärna åka iväg till exempelvis New York eller Paris på semester men inte på sommaren. Då vill jag vara hemma och njuta av det vackra sommarstockholm. Turista i min egen stad. Kanske ta båten till Drottningholm eller Sigtuna. Sitta på en äng i Hagaparken med min älskade. Sjunga Kärlekens lov och ge blanka fanken i allt man måste och borde.

Inled oss i frestelse. Nu!

Jag har världens bästa äkta man. När vi hade förhandlat bolånet med SEB på Tegnérgatan klagade jag över min knorrande mage och Per föreslog att vi skulle ta rulltrappan upp ovanför Tunnelgatan och titta på en italiensk restaurang som några vänner till honom rekommenderat. Han vet att jag älskar italiensk mat. 🙂

La Tentazione är intim, elegant och väldigt italiensk. Maten är underbar och inte alls dyr. Vi delade på en tallrik antipasto och det var en himla tur för annars hade vi inte fått plats med huvudrätten. En stor tallrik med italienska charkuterier på en bädd av ruccola, körsbärstomater och andra grönsaker serverades med grissini. Sedan åt vi delikata perfekt rosa lammracks alla griglia med en läcker potatisbakelse och fikonsås vilket var godare än det låter. Mycket kött och rakt på sak. Inte alls överarbetat utan bara såå läckert. God mat förtjänar ett gott vin och jag ångrade snart att jag var litet snål och valde vinet som var snäppet dyrare än husets. Visserligen gillar jag merlot men San Torino Primitivo/Merlot var i snällaste laget. Maken var klok nog att fråga kyparen och fick ett glas Torre del Falasco Valpolicella Ripasso Superiore vilket passade mycket bättre till det saftiga välsmakande lammet. För att trösta mig beställde jag en maffig chokladsufflé med vaniljglass till dessert. Per nöjde sig med en pannacotta. Vi smälte maten, njöt av stämningen, höll händerna och lyssnade på Pavarotti och Gianna Nannini samtidigt som vi beundrade den pippigula Lamborghinin som stod parkerad i lastzonen på andra sidan gatan. I korthet: italiensk mat, italiensk personal, italiensk musik och italienska bilar. Bättre kan det inte bli. Jag längtar redan tillbaka.

Hot stuff

Per och jag älskar het mat. En bekant som är en entusiastisk och kunnig hemmaodlare gav oss några burkar med frön för ett par år sedan så nu har vi en egen liten chilifarm på fönsterbrädan. Det första året sådde jag flera frön i samma kruka för jag tvivlade på att alla skulle gro. Fel. Jättefel. De ställde upp mangrant och det blev trångt, kaotiskt men ganska trevligt i krukorna. Det var roligt att försöka gissa sig till vilken planta som var vad. Jalapeño, piri piri eller habanero? Vi fick en bra skörd och bestämde oss för att försöka hålla bättre reda på fröna i fortsättningen.

Årets främsta utmaning blir Aji Amarillos som Per tog med sig från Peru nyligen. Jag sådde 10 frön i torvbriketter och nu väntar vi med spänning på att de skall gro. Jag tänker ofta med saknad på min mormors enorma grönsaksland och längtar efter en egen trädgård men å andra sidan är jag nöjd med att slippa allt rensande, grävande och slit som obönhörligen följer med villa och trädgårdpaketet. Så det får bli fönsterodlande för vår del.

Brigitte

Brigitte is my second Oblivion character. When I created her I wanted somebody totally different from Skade who is very down to earth. So I created a bombshell. She is Breton so she needed a French name. Brigitte Bardot came to mind and Brigitte it is.

Brigitte is all fun flirt and fashion. She loves attention and has no sense whatsoever when it comes to money. When levelling she favors skills that boost her personality and charm so those are maxed already. Now she plans to invest a bit more in illusion training to further her grasp over people in general and men in particular. She has no pet as she wants all attention for herself, but she might consider the adoring fan if she decides to do the arena quest. After all, she loves to be adored.

Brigitte likes to have fun and surround herself with beautiful things and garments. She flirts a lot and likes to have men fawn all over her. She joined the Thieve’s Guild, but doesn’t shoplift much. She likes the thrill of bartering too much and the feeling of buying something beautiful for herself.
Here she is charming the ears off poor Maro Rufus at Best Defense. Brigitte wears the snowfur outfit that she just bought from him using a Fortify Mercantile 100 pts spell on herself and a charm spell on him. Poor sod. 🙂

My First Oblivion Doll

When my husband got me the game I thought I’d just create a char and fool around with her for an hour or two. I mean, I was so hooked on Morrowind and planned to at least complete half of the main quest before starting the new Elder Scrolls game. Yeah, right. I’m still obsessed and has been so since Day 1.

I had long thought about creating a character that was true to my own nordic background and heritage. Searching the old Nordic mythology gave me Skade, the beautiful godess of winter, skiers and hunters. I intended her to be a warrior/ranger type specializing in archery. She turned out quite good. As I’m not a fanatic RPG player in the respect that everything my character does has to be according to her role, she’s got the basics from my own personality (loves alchemy, wild pets, the great outdoors while being a bit of a fashionista at the same time) and the the rest from the idea I have of the role per se. Thus, Skade is a great fighter and adventurer who wears her daedric armor like a second skin, but as soon as she comes back home she drops it and slips into something more stylish. I took a pic of her in full armour in the mountains close to Bruma. Bow at the ready and Grace, her pet mountain lion, close by awaiting her mistresse’s orders.

Here she is in her Anvil house. She’s wearing her favourite blue velvet dress. Very Lady of the Manor. 🙂