Det har varit litet bråkigt hemma ett tag. Ungefär som att spela Tetris med möbler. Minns ni den där grejen man lekte med som barn? Det var en ram i plast som innhöll 3-4 rader med flyttbara plattor och en tom ruta. Man skulle flytta runt plattorna i en viss ordning och man hade bara en tom ruta att ställa saker på. Det var knepigt men roligt. Översätt nu det detta till en övermöblerad hall där det skall in en ny möbel. Jättekul!
Min älskade morbror gick bort i vintras och nu får jag ta över min mormors spegelbyrå och två stolar. Dessa möbler har jag älskat sedan jag var barn och de bara måste in i lägenheten. Alltså måste något annat ut. Domen föll hård över skrivbordet och bokhyllorna. De är kontorsmöbler som jag köpte när jag hade firman på stan i slutet av 90-talet. Fina möbler men passar inte i ett hem. Vi hade redan diskuterat att göra oss av med hela klabbet och skaffa ett databord som mera passade in i stilen och som inte hade det där eländiga hörnet som tog mera plats än det gav.
Snyggt, men bara om det står på ett kontor
Spegelbyrån anlände för två helger sedan och det blev trångt som fan. Bokhyllorna ställde vi temporärt ut i salongen medan vi desperat jagade efter någon som kunde ta hand om allt. Jag hade ingen lust att slänga så fina möbler. Hellre ger jag bort dem till någon som behöver dem men har ont om pengar. Via gruppen Egenföretagare på Facebook fick jag tag på en jättetrevlig tjej som studerade och planerade att öppna eget företag inom webdesign och skriva böcker. Hon behövde verkligen möblerna. Vilken lyckträff. Hon kom med sambo och lastbil och kånkade hela möblemanget nedför två trappor utan hiss. Arma flickebarn.
Nu blev vi datorlösa ett tag och jag trodde att jag skulle klara mig bra med surfplattan. Det funkade i två dagar, sedan fick Per montera min dator på morfars gamla skrivbord och där sitter jag nu och väntar på IKEA som skall dyka upp under dagen. Vi hittade ett rejält och bra skrivbord som passar in hos oss. Det gör inte mycket väsen av sig men det lilla man ser av det är vackert.
Bordsskiva Linmon med benen Lalle. Kostade ca 1500 spänn. Som hittat.
Allt det här har naturligtvis varit jobbigt för Bosse. Först höll vi på och bråkade med kontorsmöblemanget, ställde undan alla pärmar och annat krafs och baxade ut bokhyllorna i salongen. Sedan kom kusinerna med spegelbyrån och då dundrade det också en hel del. Bosse sprang och gömde sig längst in i hörnet bakom TVn. Likadant när kontorsmöblerna flyttades ut. Nu blir det väl läskigt ett tag igen när det nya skrivbordet skall monteras, andra möbler flyttas på och grunkor ställas på plats. Som tur är har han en snuttefilt att trösta sig med.
Nejmen, hur har jag kunnat missa detta blogginlägg? Jätteglad att snuttefilten uppskattas!
åååh! Har han fått en ny fin med blommor på? 🙂 ser att han har den röda fortfarande kvar. ::)) jag saknar honom. Jag kommer deffinitivt och hälsar på er när jag e uppe i stockholm igen. Kram
Du är varmt välkommen. Bosse kommer att bli jätteglad.