8 och 9

Ämne nr 8 i denna bloggutmaning lyder: Tre ord som jag tror att andra skulle beskriva mig med.
Uridiotiskt! Jag avskyr att svara på sådana frågor. Hur farao skall jag veta det. Har jag tur säger folk snälla saker och har jag otur gör de inte det. Jag vill inte veta vilket och jag vägrar spekulera i saken. Jag får frossbrytningar varje gång någon pigg HR-människa frågar vad jag tror att kollegorna tycker om mig. Seriöst – jag har noll koll och jag bryr mig inte men om man sitter på intervju så måste man svara så det är bara att klämma fram något som förhoppningsvis låter bra. Jag får ont i magen varje gång.

Ämne nr 9 är klart roligare. Det handlar om tre saker jag inte kan vara utan. Bortsett från det som är nödvändigt för att uppehålla livet som mat och sömn och att jag först och främst skulle rädda min man om huset brann upp så skulle jag nog ta med mig snäckdamen. Pappa tillverkade den någon gång för länge sedan när han bodde hos sin tavelmålande bror i Halmstad. Den har funnits hos oss så länge jag kan minnas och jag har alltid älskat den. Ena armen har tyvärr ramlat av men det spelar ingen roll. Kärleken ser inga skavanker.

Den andra saken är nog min dator. Jag sitter fast i den med en osynlig navelsträng. Den är mitt fönster mot världen, min adressbok, mitt fikarum, bibliotek och lekstuga. Vet inte vad jag roade mig med innan jag fastnade i Internet. Böcker antagligen.

Sist men inte minst kommer min Thierry Muglerdräkt. Jag har tyvärr växt ur den på bredden men släpper inte hoppet om att en dag kunna komma i den igen. Det är en fransk storlek 40 så jag behöver gå ned minst 10 kg. Det är inte omöjligt, bara en fråga om motivation. Jag promenerade förresten 1 km från kontoret till T-banan idag. Skall försöka skippa bussen nu när det inte är lika halt i backarna längre.

Den lilla snäckdamen