En bra blogg väcker tankar

Som hämningslös internetfantast tillbringar jag min vakna tid på nätet. Många av dem på Facebook som de flesta av mina vänner och bekanta. Facebook har blivit den nya tidens interaktiva adressbok och fikarum där jag ständigt kan umgås med folk på mina egna villkor och utan att behöva lämna min sköna morgonrock. En av dessa bekanta har en läsvärd blogg. En av posterna i den inspirerade till ett svar som blev så långt att jag gör en egen bloggpost av det istället.

Johan Lange, managemenkonsult och skapare av LUCK-konceptet bloggar här om Facebook och meningen med meningslösa statusuppdateringar. När jag läste det tänkte jag hur väl det stämmer att det stora ofta börjar i det lilla. Särskilt i möten mellan människor som inte känner varandra. De inledande artighetsfraserna och trivialiteterna lägger grunden till det som kan bli ett djupare samtal. Kanske till och med vänskap och/eller en affärsrelation. Som myror trevar vi försiktigt med antennerna över den vi möter för att avgöra om det är någon vi vill eller bör umgås med. Vem är den här människan? Vad vill hon? Har vi några gemensamma beröringspunkter, värderingar, idéer? Så småningom byggs det upp en förtroendebas som gör att vi känner oss trygga med att dela med oss av djupare tankar. I dessa samtal byts kunskap och idéer, blandas och skapar så helt nya kunskaper.

I den här processen är just “fikarummet” mötesplatsen där människor kan umgås på ett otvunget sätt mycket viktig. Jag tror att fikapauser på jobbet är nödvändiga. Visst kommer folk att sitta och snacka om fritidsrelaterade och privata saker men mest brukar man väl snacka jobb? Åtminstone på de arbetsplatser jag har varit sedan 1972 då jag gick ut i yrkeslivet. När folk från litet olika avdelningar sitter och filosoferar över något problem på jobbet då finner de också lösningar. Allt det här fick jag möjlighet att bearbeta och fundera över dels när jag läste PR och Kommunikation i Sverige och USA i mitten av 90-talet, dels när jag pluggade min MBA på Stockholms Universitet 1998-2000. Jag fokuserade mycket på Knowledge Management och hittade där The Concept of Ba som jag tycker väl illustrerar dessa tankar. En mycket läsvärd bok är The Knowledge-Creating Company av Ikujiro_Nonaka och Hirotaka Takeuchi. Att folk pratat strunt på fikarasten är visserligen sant men de pratar också om jobbrelaterade saker, lär känna varandra, byter tankar och skapar samarbeten som organisationen har nytta av. Då tycker jag gott att företaget kan bjuda på en halvtimme om dagen. Exequtive skrev om det redan 2005 och Manpowers Work Life-undersökning drog liknande slutsatser nu i november 2010. Fikasnack är bra. Nu går jag och gör en latte. Det är fortfarande söndagsmorgon.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s