Det händer sällan att jag blir riktigt upprörd. Jag irriterar mig ständigt på en massa saker men så upprörd att jag bara gapar och tänker hur i helvete, hur KAN man osv det blir jag sällan. Människor har inga gränser, vare sig i kärlek eller ondska, så vad jag än ser eller läser blir jag sällan förvånad och upprördhet kräver ett visst mått av förvåning. Förvåning och oförmåga att förstå hur det är möjligt att…
Men det finns vissa saker som får mig att tappa balansen. Jag blir oheligt förbannad när jag ser den råa elaka grymhet som starkare ibland utsätter svagare för. Även om jag inte står ut med att vara i närheten av barn blir jag väldigt upprörd när jag läser om fall där de har farit illa. Jag blir upprörd över barnhandel, misshandel, vanvård. Jag tappar fattningen när jag läser om hur folk låser in fosterbarn i kycklingburar, våldför sig på dem (korgossar lever ett farligt liv), vägrar dem läkarvård för att deras religion förbjuder det eller helt enkelt misshandlar dem till döds (har någon glömt Bobby?).
På samma sätt blir jag upprörd över att folk ofta behandlar sina djur illa. Kastar bort husdjur som om de vore sopor, vanvårdar dem och misshandlar dem. Som kattmänniska försöker jag stödja Stockholms Katthem och planerar att adoptera en katt när jag blir pensionär. Jag blir upprörd när jag läser om hur folk behandlar sina katter men hundar far också illa. Bulldoggsvalpen Gurkan har blivit rikskändis tack vare pressen och hittar förhoppningsvis snart ett nytt hem. Hundstallet med flera organisationer bedriver en lovvärd verksamhet för att rädda och ta hand om vovvar som farit illa.
Jag blir upprörd när jag ser exempel på hur den starkare misshandlar den svagare och så länge jag blir det är det väl bra. Bättre än att bli blasé för var har jag då hamnat som människa? Sedan skall man helst göra något också och då kryper vanmakten fram för jag kan/orkar inte göra allt för alla. Jag får trösta med med att göra något och det är förhoppningsvis bättre än att göra ingenting. Ibland får jag också nyttiga påminnelser från andra. Min kloka vackra svägerska twittrade något om getter i julklapp och visst hade jag sett den kampanjen i tunnelbanan. Nu finns det förstås andra “julklappar” än getter men jag tyckte att de var en bra valuta. En get är 200 kr och jag hade köpt sju julklappar så 7 * 200 = 1400 kr att köpa “getter” för. Tyvärr strejkade sajten när jag skulle betala så jag satte in pengarna hos Läkare Utan Gränser istället. De hjälper också nödlidande runt om i världen så jag tyckte att de var ett helt okej alternativ. Men jag har ett bokmärke på ActionAid för jag tycker att de har en massa bra idéer och ibland kan man ge bort saker bara för att. Utan att det är jul eller födelsedagsfirande.