Det har varit en av de bästa julmånaderna hittills. För en gångs skull har jag inte stressat det minsta utan bara haft roligt med förberedelserna inför helgen. Eftersom det har varit få lediga dagar skall vi inte åka någonstans så det är inga tider att passa eller andra krav än de som vi själva ställer. Det har varit mycket skönt för vi har båda jobbat ganska intensivt hela hösten och njuter nu i fulla drag av stillsamma dagar med god mat och inga måsten. Jag är särskilt glad för att jag hann putsa fönstren till första advent, jag är litet nojig med det. Bara dagen efter det var klart så kom kylan och den har ju hållit i sig som alla vet. Sedan har vi bestämt vad vi tycker om att äta till jul och koncentrerat oss på det. Det blir inga nötter i år för vi äter dem ändå inte och det blir bara den julmat som vi absolut inte vill avstå från. Sill, skinka, revben, sylta, rödbetor och rödbetssallad samt en cheddarost. Litet skagen, löjrom och champagne slinker också ned och det blir ikväll.
När jag står och stökar i köket kan jag inte låta bli att tänka tillbaka på mormor och jularna hos henne. Mormors julbord var fantastiskt och hon gjorde allt utom prinskorven själv. Innan jul hade hon bakat vörtbröd, rågbröd, saffransbröd, bullar och flera sorters kakor. Hon hade lutat fisken, lagt den i blöt, kokat sylta, skinka och stekt revbensspjäll. Hon och morfar var noga med mattider och de började alltid dagen tidigt med en kopp kaffe och ostsmörgås. Sedan blev det frukost klockan 10 med gröt eller havrevälling, smörgås och litet småvarmt. Eftermiddagskaffe intogs kl 14 tillsammans med bullar och kakfat. Sedan fortsatte de med dagens arbete till middagen kl 17 som alltid bestod av smörgås, varmrätt och efterrätt. Vi åt alltid i köket utom på helgerna då mormor dukade fint i salongen. Aldrig att hon satte fram en kastrull på bordet. Det var otänkbart.
På julafton började vi med dopp i grytan, köttbullar och julkorv. Vid vanlig frukosttid kl 10 förstås. Minns att jag brukade vara glupande hungrig då. Barn vill helst ha något i magen före 10 men det var bara att stå ut. Större delen av dagen ägnades ändå åt ett intensivt längtande till kväll och julklappsutdelning. Men innan dess åt vi julmiddag och då började mormor som vanligt med att “ställa fram en smörgås”. Enligt mormors vokabulär betydde det minst två sorters hembakt matbröd, smör, ost, sill som mormor lagt in själv, den vackra julskinkan med sin skinkpinne som mormor dekorerat med kråspapper i rött och vitt, prinskorv och mormors goda köttbullar. Gurka och tomater förstås. Julmust att dricka, aldrig öl eller vin hos mormor. Sedan kom varmrätterna. Först härliga plommonspäckade revbensspjäll med mos från hösten äppelskörd. Grönsaksfat och kokt potatis. Sedan lutfisk med massor av vit sås och kryddpeppar. Till efterrätt brukade det bli ris à la Malta eller konserverad frukt med vispgrädde. Jag förstår än inte idag hur jag någonsin lyckades få i mig allt det där men jag var glad i mat som barn. Sedan var det kaffe och julklappsutdelning, TV-tittade och plock med frukt, nötter, fikon, dadlar och godis. Det var härliga jular och jag tänker med saknad på mormors stora vackra hus och den underbara trädgården med blommor, syrenhäck, äpplen och kökstäppan.
Flygfoto monterat på pannå.
Akela's Lair 