Vaknade halv sex och kände mig ganska utsövd. Tvättade håret, klädde mig varmt och bredde snabbt en frukostmacka. Hoppades att det inte skulle vara fel på tunnelbanan eller bussen. Var glad över de varma pälsfodrade vinterkängorna som jag köpte på Svan förra säsongen. Hoppas de håller länge. Vinden vren och nöp i kinderna och jag frös om huvudet trots min varma halsduk. Hade tur med kommunikationerna och klev in på kontoret prick sju. Det var underbart tyst och ensamt i kontorslandskapet och jag kunde äta min smörgås i lugn och ro samtidigt som jag kollade mail och planerade min arbetsdag. Det blev en bra dag. Jag kunde jobba i fred och stack iväg till lunchkrogen på hörnet med god aptit. Ankomstregistrerade ett knappt hundratal fakturor, fixade litet med nya leverantörer och godkände litet fakturor för betalning. Kunde gå hem klockan fyra och det kändes skönt. Bussen kom precis och jag satt sedan i lugn och ro med En Kortfattad Historik Över Nästan Allting som jag lånat av Älskade Make. Det blir en hel del läsning på T-banan då jag åker ända till Akalla varje dag.
Nu är det kväll. Jag har tänt våra stjärnor, dricker te och har det bra. Njuter av tystnaden och längtar efter Per som brukar komma hem vid halv sju. Funderar på om jag orkar göra något i köket. Har inte lagat matlådor på ett tag för jag har varit ur gängorna. Skall nog rota i frysen litet och se vad jag hittar. Det känns skönt att ha landat. Det behövs så lite för att jag skall må bra. Låt mig bara jobba ifred. Det räcker.