Det hade jag totalt glömt bort. Kom inte ihåg det förrän jag kom hem med värkande fötter och dito NK-kort. Men, om man tänker efter så hade jag gett mig shoppingförbud till oktober då vi skall fira bröllopsdag och då hade jag köpt de där sakerna i alla fall för jag behöver dem. Så nu var jag bara litet förekommande och det är ju.. BRA, eller…? 😳
Plockade undan litet av de mest somriga kläderna förra helgen och såg över förrådet av höst- och vinterkläder. Några toppar är så urtvättade och dåliga att jag inte vill använda dem längre. De hamnar i grovsoprummet. Jag brukar gå till Myrorna med en hel del men dessa är i för dåligt skick. Man skall inte ge sopor till andra människor. Sopor slänger man. Jag behöver också ett par enkla svarta vardagsbyxor men skall titta på Indiska innan jag köper något dyrt. Bälten till jeansen behöver jag också. Nedrans att jag gav bort de som jag hade tidigare. Mina nya MAC-jeans sitter perfekt om jag går och håller upp dem hela tiden men det man man ju inte göra. Hur skulle det se ut? Jag måste ha storlek 44 för att de skall sitta bra över höfterna men då blir de för stora i midjan och skärningen är för rak. Alltså hasar de ned en bit och det är både fult och obekvämt. Att det skall vara så omöjligt att hitta ett par jeans i min storlek som har en HÖG midja och inte är baggy eller har toklånga ben.
När jag kom till NK drog jag en snabb repa genom NK Kvinna som brukar ha bra toppar från Wico, OUI med flera. Såg snygga stretchiga brallor från OUI så jag kapade med mig dem till provrummet tillsammans med ett par RIL’sbrallor och fem toppar. Provade först topparna. Alla utom en fick godkänt. Jag behöll en intensivt kornblå top från Ril’s med draperad ringning och en vacker långärmad kofta som var ett reafynd från sommaren. Ljus i färgen men långärmad så den får lysa upp en svart byxa på vintern. Det funkar. Sedan har NK fått in ett märke som heter Brax Feel Good som gör härligt mjuka och gosiga tröjor och koftor. Jag valde en slät v-ringad casmeretröja i en sval beige ton och en kofta.
Kofta från Brax i ull, silke och cashmere.
Byxorna var tyvärr rena katastrofen. Jag hade stora förhoppningar på paret i ridbyxmodell från OUI men de satt på tok för tight. Det såg ut som om jag hade tjocka korviga strumpor på mig. Asfult! Det är inget fel på modellen i sig men de byxorna skall sitta på en ung kvinna med slanka spikraka ben, inte på en lätt kobent dam i övre medelåldern. Samma sak med byxorna från Ril’s. Bäst att gå till Indiska som jag hade tänkt från början men det får bli en annan dag.
Efter nederlaget med byxorna var jag ganska nöjd i alla fall med de vackra toppar jag hittat. Snodde runt i resten av varuhuset i jakt på de bälten jag ville ha, ett brunt med gult spänne och ett svart med silverspänne. Det är svårt när man vet precis vad man vill ha för man hittar det nästan aldrig. De flesta bälten var för smala, överdekorerade med nitar, för korta eller hade runda spännen. Jag avskyr runda spännen. Hamnade till slut på Mulberry på gatuplan och de hade det perfekta bältet. Dyrt förstås men jag hade ont i fötterna och ville hem. Dessutom var det skitsnyggt. Precis vad jag letat efter. Nu är det bara det svarta kvar.
Flätat chokladbrunt bälte från Mulberry.
NU har jag shoppingförbud!