Planerad spontanitet

Det låter som en paradox men det är det faktiskt inte. Spontaniteten ligger i tiden jag spenderade i affären; max en kvart. Planeringen började nog redan 2003 då LV lanserade linjen Monogram Multicolore. Jag var inte så förtjust i deras väskor förut men denna vita sockersöta sak med monogrammet i karamellfärger var helt oemotståndlig. Tyvärr var den också ouppnåelig på grund av det ohemula priset men jag glömde den aldrig och varje sommar tänkte jag på den. Nu har jag faktiskt råd och när jag ändå var inne i stan slog jag till. Tröstade (lurade) mig själv med att om jag lever 25 år till blir priset per år inte så förfärligt ändå och den kommande sondottern kan ju ärva den om LV fortfarande är populärt då.

Drömväskan: LV Claudia Multicolore Blanc

Jag svävade på moln när jag klev ut ur butiken, tjusigt klädd i Schollsandaler, brallor från Indiska och en top från 80-talet. Personalen i butiken skall ha en eloge för att de inte dömer hunden efter håren. Jag hade inte min vackraste eftermiddag idag, svettig, osminkad och dan. Lade ned mitt rykande kreditkort i väskan och travade iväg till Stureoptikern och den egentliga anledningen till att jag åkte in till stan idag. Min nya glasögon är klara och äntligen kan jag läsa utan att få ont i skallen igen. Bågarna är kraftiga men det är precis vad mitt ansikte och vilda hår behöver. Ingen mjäk här inte. Trots att jag är Chanelgalen så blev det inte Chanel den här gången.

Det blev Prada. Jag älskar dem.

Nu är det fredag och fortfarande sommar. Älskade Make är på väg hem från jobbet och när vi vilat oss och svalnat av en stund går vi nog ut och äter någonstans. Jag skall stolt bära mina nya ögon och mina nya väska tillsammans med en söt sommarklänning som jag fyndade i förrgår.

300 spänn på Indiska och det var inte ens rea. 😀