Morgonjympa

Typiskt. Jag går upp, tar hand om köket, frukosterar, duschar och sträcker mig efter min favoritprodukt.

Cucchios ljuvliga pomegranate & fig butter blend Den står på toalocket och jag behöver bara sträcka mig liitet grand. Då drar det till i ryggen. Smärtan och chocken är så intensiv att jag nästan dyker omkull. När knäna slutat skaka kan jag ynka in i sovrummet som en ledbruten räka och pipa på hjälp. Älskade make tröstade, stöttade och smorde in. Kollade upp Vårdguiden och det verkar handla om akut lumbago. Ganska lindrigt för jag är redan på benen igen. Det värker förstås men jag kan röra mig även om det sker med stor försiktighet. Lägger en diskret makeup i väntan på en skicklig fotograf som skall komma till oss om en stund. Min gamla mascara är slut så jag tar upp ett prov som jag fick i Chaneldisken på NK senast.

Exceptionell de Chanel har en kul borste och är lätt att applicera. Jag tyckte att resultatet blev bra. Tills jag gjorde misstaget att fotografera. Kamerans öga är stort och skoningslöst. Obarmhärtigt avslöjar den min gamla hud, hur klumpig mascaran ändå blev och alla små linjer kring ögonen.

Det är så här jag ser ut och jag försöker hantera det. Jag blir äldre, det kan inte hjälpas. Jag försöker tänka att det åtminstone är bättre än alternativet men kan inte påstå att jag skuttar runt av glädje direkt. Man får ta det som kommer till en. Både klumpig mascara och lumbago. Som tur är finns det snälla människor som kommer till en med chokladpraliner. Tror att jag skall ta en nu. 🙂