Visst är den fin.

Den ger ett nästan genomskinligt intryck och jag gissar att det är en ganska ung individ. Har ingen aning om vilken art den är. Får väl hoppas att den överlever. Den är ju knappast farlig och om den äter kvalster och andra organismer så väl bekomme. Se bara upp när jag kommer med dammsugare och skurborste.
Har redan döpt den till Imse Vimse.

Vad säger nu mormors receptbok? Jo, så här:

Brun mjuk pepparkaka

½ kvart sur grädde, eller söt
1 hg smör
265 g socker
2 ägg
½ tsk nejlikor
½ tsk ingefära
1 tsk kanel
3 kkp vetemjöl
½ tsk bikarbonat, löst i litet ljummet vatten
12 st sötmandlar

Socker och ägg blandas i ett fat. Blandningen vispas kraftigt tills den blir ljus och porös. Kryddor, grädde och smält avsvalnat smör tillsättes. En form smörjes med kallt smör och beströs med siktat bröd. Ej för het ugn. 50 minuter.

Kära mormor, vad i alla glödheta är en halv kvarter grädde?
Jag vet att du brukade köpa en kvart kaffe hos farbror Arvidsson som hade ICA-affären en kilometer nedåt vägen och det var 250 gram. Där borde en halv kvart alltså bli 125 gram. Skulle det motsvara 1,5 dl om jag översätter till rymdmått? Ingen aning, men det låter rimligt. Det brukar vara ca 1 dl vätska i mjuka kakor på 2 ägg. Kör så i första testet. Gissar förresten att sur grädde borde vara typ filmjölk, gräddfil verkar för tjockflytande. Tror att jag kör med vanlig matgrädde.

Tre kkp (kaffekoppar) mjöl skall det vara. Jag minns så väl den kopp du alltid mätte mjöl med. Den var ur den gamla stötta servisen som du och morfar brukade dricka morgonkaffe ur. En lätt sprucken öronlös porslinskopp med ett kinesiskt landskap i rött. Men hur mycket rymde den i ml? Säkert mer än en dl men hur mycket? Hemma har vi just inte några kaffekoppar, vi dricker te. Mammas moccakoppar går förstås inte att jämföra med och kopparna ur den engelska servisen är för stora. Den blommiga servisen som jag fick på min 40-årsdag ligger bäst till men jag gissar att den också är för liten. (OK, den här tedrickande familjen äger alltså tre kaffeserviser ). Om jag chansar på att din kaffekopp rymde drygt 1 dl mjöl så borde tre kkp bli i runda slängar 3,75 dl. Jag får chansa. Om det här inte är empirisk forskning så vet jag inte vad.

Resten av receptet är inga större konstigheter. Teskedsmått har jag. Bikarbonat saknas men i kakor med denna mjölmängd brukar det vara 2 tsk bakpulver. Jag testar nog med en och en halv så får vi se hur det går. Det värsta som kan hända är att kakan blir platt. Den kommer knappast att förvandlas till råttgift.

Sedan skriver du att kakan skall gräddas i ej för het ugn. Så skriver man när man är född 1887 och lagar allt på ett stort lokomotiv till vedspis som det står Näfveqvarns Bruk på. Där finns inga rattar med gradtal att skruva på. Det är att öppna ugnsluckan, sticka in armen och känna av. Hur du lyckades med det utan att bränna dig fördärvad övergår mitt förstånd. Jag kommer nog att köra min varmluftsugn på 175 grader en sisådär 45 minuter som jag gör med min vanliga sockerkaka.

Och slutligen: Mormor, vad gjorde du med de 12 sötmandlarna? Det står inte i receptet så jag förstår att det är självklart. Tyvärr minns jag inte vad självklart betyder i just det här fallet. Jag har inget minne av hela mandlar i någon av dina kakor. Inte heller att du dekorerade kakan genom att sticka ned dem i smeten. Hackade du dem? Eller malde? Jag har ingen aning men lutar nog åt hackat. Det låter lite gott med hackad mandel i mjuk pepparkaka.

Leker nu Klas Klättermus och letar efter alla ingredienser. Mandlar saknas. Nedrans! Det betyder att det inte blir något testbakande just denna morgon. Nåväl, jag hade i alla fall roligt när jag skrev det här. Tack för sällskapet, kära mormor. Jag saknar dig väldigt mycket.

Huvudingredienserna, minus färsen som tinade i mikron

Jag började med att fräsa tunt skivad purjo, finhackad gul lök och vitlök i olivolja och litet smör. Sedan hällde jag i en burk väl avrunna champinjoner och ett paket klippt bacon. Hackade örterna under tiden. Färsk oregano och basilika. Smuttade litet på mitt matlagningsvin. Hackade ned en av våra hemodlade habaneros. Riktigt saftiga och peppriga är de. Det behövs bara en till en stor gryta och det blir starkt som attan.

Vår habanero. Vi har bara en planta den här säsongen. Kanske sår jag en till nästa vår.

Nu var det dags för köttfärsen. När den stekt igenom så att det röda försvunnit hällde jag ned örterna och en strimlad paprika. Klämde rejält på tomattuben och dängde i en burk krossade tomater. Skvätte i litet vin. Har börjat köpa lådor igen. Det går en flaska rödtjut i veckan ungefär och jag är trött på att släpa flaskor. Hade sett att Cline som vi båda gillar nu skall finnas på låda men hittade den inte. Köpte istället SomeZin (ja, jag föll för namnet) och det är helt okej. Gillar zinfandel. Funkar bra till matlagning och i vardagslag. Tar jag ett glas vin till maten en vanlig arbetsdag vill jag gärna späda ut det med vatten och det känns inte så kul om man korkat upp ett dyrt flaskvin. Lådtjutet behandlar jag dock hur som helst utan några vinkulturella kval.

Dags för kryddor. Salt förstås. Jag gör ett gott rosmarinsalt själv. Det är busenkelt. Först luggar jag rosmarinplantan i fönstret och låter bladen torka några dagar. Sedan mortlar jag dem tillsammans med Maldon flingsalt och häller i en liten glasburk. Svartpeppar vill jag självklart ha i min gryta och sedan koriander, grönsaksbuljong, litet kycklingfond och sellerisalt. Extra oregano förstås. Riven parmesan skulle vara perfekt men den var slut. Messade Älskade Make som råkade befinna sig på ICA, och så var den saken biff.

Kryddbatteriet

När Per kom hem behövde vi bara koka litet pasta och sedan gluffade vi. Det blev gott. Rena porren faktiskt.

Vi har ju en litet speciell relation, min älskade och jag. Eftersom jag är så förbaskat mycket äldre än han och redan infertil när vi träffades så var villkoret för att vi skulle kunna ha en relation öht att jag accepterade att han skaffar sig sitt efterlängtade barn på sitt eget vis när han känner att han inte kan vänta längre. Jag vill påpeka att det var min idé från början. Jag resonerade som så att fem år med en underbar människa är bättre än noll år och nu firar vi snart 7-årig bröllopsdag. Man kan säga att jag lever på övertid. Alltså borde jag kunna ta det ganska kallt när nu den situation som jag gått och gruvat mig för i nästan åtta år har uppstått.

I helvete heller.

Jag mår skitdåligt. Inte så illa som de första dagarna men fortfarande inte bra. När han träffade den första potentiella kandidaten för knappt två veckor sedan blev jag ett vrak. Tröstshoppande på NK hjälpte inte så mycket. Då var en flaska Bolly och kloka ord från en kär väninna bättre. Som tur är har jag flera kloka väninnor att prata och kasta boll med. Och jag har min hunger. Det är ingen risk att jag svälter ihjäl. Jag har bara tappat tre kg på 10 dagar och i helgen åt jag faktiskt mat både på fredag och lördag kväll.

Det är intressant att följa kroppens reaktioner. De första två dagarna är värst för då gör hungern verkligen ont men jag behövde den smärtan för att måla över den andra och för att få kraft att komma ut på andra sidan och sluta tycka så förbannat synd om mig själv. Eftersom hela situationen är självförvållad så är det inte ett dugg synd om mig och jag känner att jag kommer att klara av det här. Så småningom. Nu, efter mer än två dygn utan annan föda en te, latte och en halv youghurt så känner jag ånyo den brännande känslan i kroppen. Huden känns brännhet. Inte som om jag hade feber utan som om den kemiska fabriken plötsligt börjat gå på högvarv. Jag gissar att den ställer om produktionen från att hämta material från föda till att ta från depåerna. Fingrar och tår som jag alltid fryser om är härligt varma och jag känner mig nästan upprymd. Stark.

Imorgon skall de träffas igen och jag lyssnar inåt för att känna hur jag hanterar det.
Det känns… ingenting.
Det är bra.

Att översätta wake up call till svenska går naturligtvis men jag känner att jag förlorar nyansen, just den speciella känslan som det engelska uttrycket förmedlar. Exakt vad det förmedlar beror självklart på sammanhanget. Ett wake up call kan vara just det, en väckning på morgonen innan man skall till jobbet, flyget eller vad det nu är. Det är inte det jag tänker på i det här fallet.

Det kan hända saker i livet, väntade eller oväntade, som gör att man stannar upp. Något som får en att se över sin situation, tänka efter och i bästa fall skärpa till sig. Det där som säger: ”Vakna!” Vakna innan du förlorar det käraste du har. Vakna och tänk på att njuta av det goda i ditt liv just nu för ingenting kan tas för givet och imorgon kan allt vara till ända. Vakna och se din del i det som händer. Vakna och skärp dig. Vakna och håll i dig så att du kan stå stark i det som är på väg och som du inte kan, får eller ens vill ändra på.

Jag hittar inget bra svenskt uttryck. Bara ”vakna” känns för tunt. Det ger inte hela bilden. Att ”komma till sans” passar inte heller för kommer till sans gör man (förhoppningsvis) efter det att man fått sitt wake up call. Ett wake up call kan vara en föraning av något, väntat eller oväntat. Det är ögonblicket då allt ställs på sin spets och man vet att nu händer det och efteråt kommer livet inte längre att vara som förut.

Det är en del att fundera på.

Om du för en dag fick hoppa in i en bok, och leva där- vilken bok skulle du välja?
Längtans Blommor av Karin Berglund. Jag är katten som rullar sig i kattmyntan.

Vilken bok ska du börja på härnäst?
William Gibsons Virtual Light eller Richard Dawkins The Ancestor’s Tale. Har svårt att bestämma mig.

Hur får du oftast boktips?
Via boksidorna i Femina, Bokhora, Kafka på Jobbet, dagspress, skyltfönster. Allt som handlar om böcker får mig att spetsa öronen.

Det är filmen ”Day after tomorrow” på riktigt och för att inte frysa ihjäl måste du hålla liv i elden. Vilka böcker offrar du till brasan?
Sagoböcker med religöst ursprung; Bibeln, Eddan, Koranen med flera. Kanske en del managementporr. Har mycket av den varan.

Aliens/robotar/en sekt tar över världen och bannlyser alla böcker utom en. Vilken tycker du ska vara den bok som sparas och varför?
Herregud så svårt! Jag kan inte bestämma mig. Kanske alla morfars böcker som jag ärvt för att morfar var den enda tryggheten i min barndom och sinnebilden av min ständiga längtan efter det vilda och det fria. Men om jag skall välja en enda bok – det går ju inte. Jag vill ha flera. Jag vill ha mina vackra trädgårdsböcker för de ger mig hopp och skönhet. Jag vill ha Jacques Bodoins Philibert för den ger mig glädje. Jag vill ha Erik Erikssons Den Sista Hösten för den får mig att gå ut ur den mänskliga. Jag kan inte välja. Vill inte. Vägrar!

Jultomten hälsar på dig och säger att det aldrig mer blir någon jul om du inte skriver in dig själv i en bok. Vilken bok vill du vara med i och vad gör du därinne?
Nigella Lawson’s Christmas. Jag sitter som en fluga på väggen och ser allt hon gör. Provsmakar när hon vänder ryggen till.

Din favoritförfattare åker limo/skateboard/pulka förbi dig. Givetvis springer du efter. Vem är författaren och vad frågar du?
Neil Gaiman och Terry Pratchett delar taxi. Nej, jag springer inte efter. Har fått lära mig att inte störa folk. Går hem och läser om American Gods istället.

Om du skulle skriva en egen bok- vad skulle den handla om?
En sällsam skröna om saker jag varit med om, saker som bekanta har varit med om och fria fantasier. Har funderat på det ett par år. Har två titlar som jag väljer mellan.

Vilken typ av böcker behövs det fler av?
Non fiction utan fikonspråk så att icke vetenskapligt lärda kan ta det till sig.

Finaste budskapet från en bok du har läst?
I varje bok, vare sig det är Shakespeare eller billig kiosklitteratur, finns det alltid minst en mening som är värd att stryka under. Om jag väljer en så betyder det att jag väljer bort alla andra, så jag vägrar. Igen.

Min dag bestod annars av långpromenad på stan rotandes efter William Gibsons Virtual Light och tittandes i skyltfönster och på vackra hus. När magarna började knorra slank vi in på Grands Veranda och åt en tidig middag. Det var en perfekt dag. Kanske inte så olik många andra dagar men den innehöll det jag behövde och framför allt slapp jag en massa ståhej med tider och folk som måste passas. Jag har redan börjat gruva mig över hur det skall bli nästa år då jag fyller 60. Funderar allvarligt på att rymma utomlands.

Älskade Per fyllde igår och jag slank ut tidigt på förmiddagen för att köpa en Gul Änka och jordgubbar till tårtan. Saknade mormors recept på tårtbottnar men hittade ett bra på sajten kokaihop. Den blev mycket god men jag tror att jag får grädda den litet längre; ca 45 minuter i varmluftsugn borde funka. När Per vaknat och slunkit in i badrummet passade jag på att ställa fram hans presenter. Han hade haft problem med att klura ut vad han önskade sig det här året, I-landsproblem är bara förnamnet, men slutligen kommit fram till att ett 32 Gb minneskort till telefonen, en fin whisky och ett par enkla blåröda glasögon att spela Minecraft 3D med borde funka. Jag hittade alla sakerna och han blev glad. Glasögonen var tyvärr inte exakt rätt färg, det röda var för rosa, men om vi hittar röd plastfilm någonstans borde det gå att fixa. Annars köper jag ett par riktiga glasögon om jag snubblar på dem.

Nu är det värmebölja och läge för sallad och jag hade handlat ingredienser till två goda sallader som jag hittat på Nigellas sajt. Per valde den med vattenmelon, fetaost och svarta oliver. Den blev god och konstigt nog höll den oss mätta hela dagen. Vi gick ut en sväng på kvällen när den värsta hettan lagt sig. Promenerade i Vasaparken och bland de gamla husen i Sabbatsbergsområdet. Satt en stund i Sinnenas Trädgård och funderade på om vi skulle bli hungriga igen. Det blev vi inte och vi hade ju tårta som väntade hemma.

Tårtan. Fylld med hallonsylt och vaniljkräm. Dekorerad med grädde, flagad mandel och färska jordgubbar.
Konstigt nog glömde vi skumpan. Måste vara värmen.

Sminklook i sommar?
Litet varmare färger än på vintern. Mera beige och brons på ögonen och något varmare och rödare läppstift. Till vardags kör jag helt au naturel. Har alltid läppstift med mig men glömmer oftast att lägga på det. Sommarfötterna har Ferrariröda tånaglar förstås.

Nån bronzer?
Bara när jag skall iväg någonstans och tycker att jag behöver göra mig till. Använder Chanels Hydramax Teinté för utjämnande effekt.

Bästa knepet för sommarmejkupen?
Fixade ögonbryn, mascara och ett badass läppstift funkar alltid.

Mer knep?
Glöm föralldel inte fotfilen och ett snyggt lack på tårna.

Bästa köpet inför sommaren?
Chanels klisterfria läppglans Boy.

Sämsta köpet?
Tunga stinkande parfymer.

Det tog inte ens en kvart. Mjumms!

Dagens variant tillkom litet på en kvart. Jag har varit sur och taggig hela dagen och nu när klockan är nästan cocktail hour och Älskade Make hade skurat badrummet en lång stund så blev det margaritas. Kan tillägga att undertecknad inte ätit eller druckit något på hela dagen utan bara slavat i tvättstugan. Alltså blev drinken rena åsnesparken och jag blev tvungen att sätta mig ett tag. Men aj, vad glad jag blev och nu vankas det cowboykäk. Dagens variant innehåller wienerkorv, purjo, en strimlad röd paprika, två torkade piri piri ur egen skörd, svartpeppar, koriander och ett stänk tequila (bara för att jag är onykter). Sedan några stänk Heintz chilisås och Hunt’s Original BBQ Sauce. Nej, det blir inte mera tequila idag.